As globalisation is now a reality for most large organizations, and the competition for most businesses moving faster and becoming tougher, there is a need for engineering projects to deliver results faster in a more complex environment than ever, but also for companies to collaborate to utilize a wider array of competencies and to reach new markets with their products. This case study analyses which difficulties arise in interorganizational requirements engineering, and what organizations can do to alleviate the effects of those difficulties, as well as suggest which actions are most effective to focus on. The conclusion of this study is that the difficulties can be divided into three categories, namely interpersonal, structural and processual. Each category concerns a different set of people and require different actions for increased effectiveness. For the interpersonal category, prioritized efforts should be to establish a shared vocabulary and use techniques to build shared contextual understanding. For structural difficulties, evaluating management and control structures and the implementation of the project’s strategy should be prioritized. In the processual category, codifying existing processes to enable improvements, defining information artefacts and aligning information flows should be of high priority / Globaliseringens effekter är idag en verklighet för de flesta stora organisationer, och konkurrensen för företag blir hårdare och förändrar sig allt snabbare. Därför blir det allt viktigare för utvecklingsprojekt att anpassa sig till en allt mer komplex miljö och leverera resultat snabbare än tidigare, men också att samarbeta mer med andra företag för att såväl utnyttja bredare kompetens som att nå nya marknader. Den här studien undersöker utmaningarna i interorganisatoriskt kravställningsarbete, vad företag kan göra för att möta de utmaningarna, såväl som att föreslå vilka handlingar som ger mest effekt för ett bättre kravställningsarbete. Slutsatsen av studien är att utmaningarna kan delas in i tre kategorier, nämligen personorienterade, strukturella och processorienterade. Varje kategori rör en viss mängd deltagare i projektet och kräver olika handlingar för ökad effektivitet. För att minska utmaningar i den personorienterade kategorin bör ett projekt prioritera att använda tekniker för att skapa ett gemensamt språkbruk och att använda tekniker för att bygga upp gemensam kontextuell förståelse. För strukturella utmaningar bör det prioriteras att utvärdera styrnings- och kontrollstrukturer, samt hur projektets strategi har implementerats och förankrats bland deltagarna. I den processorienterade kategorin bör det prioriteras att kodifiera existerande processer för att möjliggöra förbättringsarbete, definiera informationsartefakter och att försäkra sig om att informationsflöden är i linje med varandra mellan företagen, så att rätt information möts vid rätt tillfällen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-273975 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andrén, Samuel |
| Publisher | KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2020:136 |
Page generated in 0.0029 seconds