Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-448132 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lemón, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds