Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-161173 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Gustav, Magnusson, Erik, Åström |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds