Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-176318 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jacobsson, Johanna, Stenmark, Rebecka |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för tema |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds