Dagens samhälle präglas av globalisering och hög grad av sammankoppling mellan länder och sektorer, vilket även bidrar till sårbarheter. Komplexa risker som präglas av osäkerhet, tvetydighet och konsekvenser med potentialen att få spridningseffekter hotar samhällsviktig verksamhet och därigenom samhällets funktionalitet. Sjukhus är en typ av samhällsviktig verksamhet som behöver upprätthållas för att samhället ska kunna fungera. Skydd av samhällsviktig verksamhet kan uppnås genom en kombination av riskhantering, kontinuitetshantering och incidenthantering. Kontinuitetshantering syftar till att minimera avbrottstider i kritisk verksamhet och tillse att oacceptabla konsekvenser undviks. Internationellt sett har kontinuitetshantering visat sig vara ett effektivt verktyg om det nyttjas korrekt och med rätt kompetens. Det har hittills saknats studier som undersökt hur kontinuitetshantering används på svenska sjukhus, och hur representanter för regionala aktörer som arbetar med kontinuitetshantering ser på verktyget. Syftet med den här studien var därför ”att bidra till en ökad förståelse för implementeringen av kontinuitetshantering på svenska sjukhus, samt synliggöra faktorer som bidrar till respektive hindrar den implementeringen”.Datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem respondenter med erfarenhet av kontinuitetshantering på svenska sjukhus. Insamlade data bearbetades därefter genom kvalitativ innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier med två respektive sex underkategorier. Resultatet visar att kontinuitetshantering ses som både ett förhållningssätt och ett verktyg, där målbilden är att genom kontinuitetshantering som verktyg utveckla en plan B för inom sjukhus kritisk verksamhet. Samtidigt ses kontinuitetshantering även som ett förhållningssätt, som präglar den vardagliga verksamheten och i förlängningen har förmåga att bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Resultatet visar även att risken för att kontinuitetshantering inte ger önskat resultat kan bero på låg kompetens, att underliggande vägledningar upplevs svåra att följa eller att resurser prioriteras till andra arbetsuppgifter.Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare vetenskapliga fynd, framgångsfaktorer och hinder för praktisk implementering och även i förhållande till katastrofmedicinsk beredskap, samhällssäkerhet och huruvida kontinuitetshantering kan anses bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Framtida forskning bör bland annat fokusera ytterligare på det praktiska genomförandet på verksamhetsnivå och lärdomar från störningar där kontinuitetsplaner använts skarpt på svenska sjukhus. / Modern society is largely globalized and different countries as well as sectors are intertwined to a large extent, giving arise to increased vulnerabilities. Complex risk characterized by uncertainty, ambiguity, and consequences with the potential of spill-over effects threaten vital societal functions with the possibility of huge consequences for society. Hospitals are an example of these types of institutions that are critical for a society’s functionality to be upheld. The protection of vital societal functions can be achieved by risk management, business continuity management [BCM] and incident management. BCM aims to minimize disruptions in critical activities and to make sure that unacceptable consequences are avoided. In an international context BCM has been proved efficient when used properly and with the correct competencies in the organization in which it is to be applied. So far, no studies have investigated the usage of BCM in Swedish hospitals, and how the method and concept is viewed by actors on a regional level. Due to this, the aim of this study was to “contribute to knowledge regarding the implementation of business continuity management in Swedish hospitals, as well as map factors promoting and hindering that implementation.”. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with five respondents who work with BCM on a regional level in Sweden with a focus on health care. Collected data was analyzed through qualitative content analysis and resulted in two main categories with two and six subcategories respectively. The result shows that BCM is viewed as both an approach and as a tool. As a tool with the goal of creating a plan B for critical operations within a system, as well as an approach to everyday operations within the organization. Together these two viewpoints have the ability of increasing resilience in Swedish hospitals. The result also shows that the risk of BCM not resulting in the aspired outcome might be due to low level of understanding of the concept and method, or that resources needed are prioritized to other areas.The result is discussed from a perspective of past research, as well as practical implementations based on hindering and promoting factors. It is also discussed in relation to disaster medicine, societal safety and how BCM can contribute to increased resilience in Swedish hospitals. Future research should focus on the practical implementation of BCM on an organization’s operative level and lessons learned from real incidents where business continuity plans have been used.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90757 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jegust, Morris |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds