I detta arbete undersöks den musikaliska medvetenheten med hjälp av inspelningsutrustning, genom att identifiera aspekter i ens spel som inte märktes förrän genomlyssning i efterhand. Den moderna musikerns förutsättningar skiljer sig markant från tidigare, där det nu är enklare än någonsin att göra en inspelning med mobilmikrofonen. Genom att spela in stycken, lyssna på dem och föra anteckningar, identifierades flertal konkreta aspekter i pianospelet som inte märktes vid själva genomspelningen. Dessa tilldelades kategorierna: ”precision”, ”balans”, ”kroppsspråk”, ”agogik och tolkning”, ”frasering" och ”tempo och rytm". Vad gäller precision och balans erhölls inga större insikter utöver att feltoners betydelse kunde underskattas vid enstaka fall samt att jämnhet i anslaget var viktigt. I kroppsspråket fanns det en generell tendens att positiva rörelser gjordes i underdrift och de rytmiska aspekterna berörde ofta instabiliteter av olika slag, exempelvis ojämna rubato eller plötsliga tempoändringar. Slutligen handlade det agogiska och interpretativa ofta om att tydliggöra musikaliska strukturer, vilket gav en signifikant förbättring i upplevelse. Genom att aktivt arbeta med denna analysmetod märktes på sikt en förbättring i ens musikaliska självinsikt, där medvetenheten blev allt bättre med tiden. / In this project, my musical self-awareness is examined with the help of various recording devices, by identifying different aspects in the music that weren’t noticed until the recording was listened to. The possibilities given to the modern musician differ significantly from earlier times, where it is now easier than ever to make a recording with your mobile device. By recording pieces, listening to them and taking notes, several concrete aspects in my piano playing that weren’t noticed when playing through were identified. These were assigned the categories: ”precision”, ”balance", ”body language”, ”agogic and interpretation”, ”phrasing” and ”tempo and rhythm”. When it comes to precision and balance, no interesting insights were made apart from the significance of certain wrong notes as well as the importance of evenness in touch. The body language had the general tendency of not being exaggerated enough and the rhythmical aspects often concerned different instabilities, such as uneven rubato or sudden tempo changes. Lastly, the key to improving agogic and interpretation often lied in making musical structures more clear. By actively working with this method of analysis, one’s musical self-awareness was gradually improved through time. / <p>Den klingande delen är arkiverad.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-4970 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Brynolf, Max |
| Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1342 seconds