Förväntat kunskapsbidrag Studien avser att ge ett elevperspektiv på elevernas känsla av sammanhang i skolan, i en förhoppning att det skapar en förståelse och en ökad kunskap för lärare och speciallärare. Med studien önskas att de funderar kring de tre komponenterna i känsla av sammanhang, vilka är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, och hur arbetat på den egna arbetsplatsen kan utvecklas utifrån vad eleverna förmedlat i studien. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är, att utifrån ett elevperspektiv, beskriva upplevelsen av känsla av sammanhang i skolsituationen, för fyra elever med autism och språkstörning. Frågeställningar som formulerats är: Hur är elevernas känsla av sammanhang samt hur skiljer sig känslan av sammanhang åt mellan de studerade eleverna? Vad och hur påverkas elevernas känsla av sammanhang i skolsituationen? Teori Teoretisk utgångspunkt är det salutogena perspektivet samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang – KASAM. I den ingår tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Metod Studien har både en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av kvalitativ dataanalys, och en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär framtaget för att mäta elevernas känsla av sammanhang. Resultat Resultatet av studien visar att elever med autism och språkstörning har olika känsla av sammanhang. En elev har relativt hög känsla av sammanhang (KASAM), medan övriga elever har låg KASAM. I studien framkommer att en högre KASAM påverkar elevens sätt att hantera stressorer i skolan. Elevernas KASAM påverkas av skoldagens struktur, personalens tydligt. Skolpersonalens omtanke samt delaktighet socialt och i beslut. Strategier eleverna använder vid utmanande situationer är att be skolpersonalen om hjälp, strunta i uppgiften eller lämna skolan. Brister finns i elevernas sociala samvaro tillsammans med andra elever, vilket påverkar KASAM negativt. Specialpedagogiska implikationer Att arbeta med känsla av sammanhang påverkar hela skolans organisation. På organisationsnivå handlar om en trygg skola där eleverna känner sig accepterade och förstådda av andra. Det kan uppnås genom återkommande värdegrundsarbete, klassöverskridande aktiviteter samt tydliga rutiner så att elev och personal är trygga. På gruppnivå är gemenskapen i klassen viktig. Individuellt stöd för elever med autism och språkstörning kan behövas för att möjliggöra deltagande i aktiviteter med klasskamrater. En tydlig struktur över dagen, vad och varför man ska göra något samt att eleverna känner sig sedda och uppskattade av klasspersonalen är viktigt. På individnivån behövs anpassningar för varje elev, så de vet vad som ska göras, hur det ska göras och varför de ska göra det. Strategier gällande vad man ska göra om man inte kan behövs på individnivå. Specialläraren har en viktig roll i att vara behjälplig med kartläggning kring elevers stressorer och utifrån det utveckla och stötta eleverna i lämpliga strategier att använda. Rektorn är viktig i att driva ett värdegrundsarbete med fokus på respekt och acceptans.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53295 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Peterzén, Jessica |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds