I denna uppsats undersöks huruvida urban fantasy kan bidra till ett tankeskifte genom att utforska och presentera alternativ till den hegemoniska antropocentriska världs-synen. Utifrån ett ekokritiskt perspektiv analyseras de olika kategorier av varelser som befolkar universum i serien The Invisible Library. Framställningen av varelserna relateras till tre motsatspar med kopplingar till antropocentrismen: natur/kultur, kropp/sinne och känsla/förnuft. Dessutom analyseras hierarkin varelserna emellan för att utröna huruvida det finns kopplingar till motsatsparen och vad som värderas högst i berättelserna. Analysen visade att romanerna The Invisible Library och The Dark Archive belyser svårigheterna med ett tankeskifte, inte minst vad gäller tillit mellan olika kategorier av varelser och förståelse för andras levnadssätt. Människan utmålas som norm vilket är en begränsande faktor men samtidigt understryks vikten av balans mellan det som antropocentrismen utmålar som motsatser. I drakarna möts exempelvis natur och kultur och kropp och sinne, motsatserna flätas samman. Människorna är fysiskt underlägsna drakarna och psykiskt underlägsna fefolket och visar via huvudpersonen Irene rädsla för att förlora sin fria vilja. Det är dock inte mänsklig dominans Irene strävar efter utan målet är samexistens, att människan ska få leva i frihet tillsammans med andra tänkande och kännande varelser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113750 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Eronson, Emma |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 1.4858 seconds