The aim of this essay is to describe and problematize students' experiences and perspectives on teaching a locally rooted controversial social issue in social studies from a process perspective. A starting point for the study is that teaching controversial social issues can contribute to students' democratic education by allowing students to practice participating in political conversations, increasing their political self-confidence and learning perspective-taking. Students' perspectives on teaching is investigated by collecting log books in a class during a period of teaching about a locally rooted controversial social issue in a social studies course at the upper secondary school. The logbooks were collected on five occasions and consist of the students’ reflections of the lessons. The result of the study can be related to the students' development of thoughts on the current question, the students' experiences of the teaching and their own reporting of what skills they have acquired. Firstly, the students developed their thoughts around the issue and showed evidence of perspective-taking. Particularly important for this is contextualization and the students' participation in a seminar where the issue was discussed. Secondly, the students felt that the teaching gave space to show feelings and opinions, but during the process also experienced obstacles to express feelings and opinions. These obstacles were linked to the relationships in the class, to the fact that the issue was perceived as complex and complicated and to a lack of knowledge on the issue to be able to take a stand. Factors that enabled the students to show feelings and opinions were, on the other hand, the seminar where the students shared the experience of being listened to and respected, that there were norms that enabled equal participation in the discussion and that they felt well prepared for the task. Finally, the results shows that the students' reflections on their knowledge went from being connected to the issue itself to being more connected to abilities such as arguing and speaking in front of others and perspective-taking. These abilities can also be said to have a strong connection to the school's democratic educational mission. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och problematisera elevers upplevelser och perspektiv på undervisning i en lokalt förankrad kontroversiell samhällsfråga i samhällskunskap ur ett processperspektiv. En utgångspunkt för studien är att undervisning i kontroversiella samhällsfrågor kan bidra till elevers demokratiska fostran genom att eleverna får träna sig i att delta i politiska samtal, att de ökar sin politiska självtilltro samt lär sig perspektivtagande. Elevers perspektiv på undervisningen undersöks genom insamling av loggböcker i en klass under ett arbetsområde i kursen samhällskunskap 2 på gymnasiet. Loggböckerna samlades in under fem tillfällen och består av elevernas reflektioner från lektionerna. Resultatet av studien kan relateras till elevernas utveckling av tankar i den aktuella frågan, elevernas upplevelser av undervisningen och deras egen rapportering av vilka kunskaper de fått med sig. För det första utvecklade eleverna sina tankar kring frågan och visade prov på perspektivtagande. Särskilt betydelsefullt för detta var kontexutalisering och elevernas deltagande i ett seminarium där frågan diskuterades. För det andra upplevde eleverna att undervisningen gav utrymme för att visa känslor och åsikter men upplevde under processens gång också hinder för att uttrycka känslor och åsikter. Dessa hinder var kopplade till relationerna i klassen, till att frågan upplevdes som komplex och komplicerad och till avsaknad av kunskap i frågan för att kunna ta ställning. Faktorer som möjliggjorde för eleverna att visa känslor och åsikter var å andra sidan seminariet där eleverna delade upplevelsen av att bli lyssnade på och respekterad, att det fanns normer som möjliggjorde likvärdigt deltagande i diskussionen samt att de kände sig väl förberedda för uppgiften. Slutligen visade resultatet att elevernas reflektioner kring sina kunskaper gick från att vara kopplade till själva sakfrågan till att i högre grad vara kopplade till förmågor så som att argumentera och prata inför andra och perspektivtagande. Dessa förmågor kan också sägas ha en stark koppling till skolans demokratiska fostransuppdrag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99863 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jannok Björnström, Laila |
| Publisher | Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds