Return to search

Mediekunskaper i samhällskunskapsämnet : En undersökning av samhällsläroböckers medieavsnitt

Syftet med studien är att undersöka vilka medieidéer och mediekunskaper som erbjuds i läroböckernas avsnitt om media från 1990-talet fram till 2010-talet och, beroende på hur medieidéerna och mediekunskaperna erbjuds i läroböckerna, hur en eventuell förändring av samhällskunskapsundervisningens primära mål ser ut i läroböckernas medieavsnitt. De frågeställningar vi ämnar besvara är: Vilka medieidéer erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet? Vilka mediekunskaper erbjuds i läroböckernas medieavsnitt från 1990, 2000 och 2010-talet?, Hur ser förändringen av hur mediekunskaperna erbjuds i läroböckernas medieavsnitt ut över tid? Och Hur har samhällskunkapsundervisningens primära mål i läroböckernas medieavsnitt förändrats över tid? Genom att föra samman Giddens medieteorier med Englunds utbildningsfilosofier har vi skapat tre mediekunskaper som vi har valt att kalla: essentialistiska mediekunskaper, progressivistiska mediekunskaper och rekonstruktivistiska mediekunskaper. Metodiskt har vi genomfört en idéanalys där vi använt medieteorierna som raster på läroböckernas medieavsnitt och utifrån resultatet har vi analyserat vilka mediekunskaper som erbjuds. Undersökningen visar att alla medieidéer och mediekunskaper har erbjudits sedan 1990- talet fram till 2010-talet. De essentialistiska mediekunskaperna har haft en mer dominerande ställning i läroböckerna från 1990-talet, medan de rekonstruktivistiska mediekunskaperna har fått en mer dominerande ställning i läroböckerna skrivna på 2000- och 2010-talet. Samtidigt går de progressivistiska mediekunskaperna från att ha en likbördig ställning som de rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 1990-talet till att ha en underordnad ställning gentemot både de essentialistiska och rekonstruktivistiska mediekunskaperna i läroböckerna från 2000- till 2010-talet. Utifrån detta har vi tolkat att läroböckernas medieavsnitt över tid har gått från att vara mer deskriptiva och kunskapsförmedlande, där skolan är underordnad samhällsutvecklingen, till att vara mer kritiskt medborgarförberedande. / <p>2015</p>

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-275783
Date January 2015
CreatorsKarlsson, Jonas, Kans, Jesper
PublisherUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2015ht01838

Page generated in 0.0021 seconds