<p>Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är terrorism? Vad orsakar terrorism? Hur skall terrorism bekämpas?</p><p>Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.</p><p>Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001. </p><p>I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.</p><p>Sedan har samtliga motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram. Många av motionärerna har uttryckt misstro mot propositionen med motiveringen att den personliga integriteten och rättssäkerheten för individen skulle hotas om propositionerna skulle antas i sitt ursprungliga skick. Det framfördes också farhågor om att många lagtexter i propositionen var så vagt och oklart formulerade att de öppnade upp för godtycke vid tillämpningen av lagarna.</p><p>Till sist har det slutgiltiga betänkandet om terrorismen presenterats, som i det här fallet inneburit att riksdagen avslagit alla motionsyrkandena om förändring eller totalt förkastande av motionstexterna, vilket alltså inneburit att betänkandet helt och hållet utgörs av propositionens ursprungliga text.</p><p>Därefter har propositionen från 2001 behandlats på samma sätt. Även här kunde konstateras att det kom många invändningar med utgångspunkt från att propositionen hotade den personliga integriteten och rättsäkerheten. Flera riksdagsledamöter uttryckte också farhågor för att lagtexten även i detta fall var för vagt och oklart formulerat. Även när det gällde 2001 års proposition har alla motionsyrkandena avslagits, vilket innebär att också detta betänkande helt består av propositionens ursprungliga text.</p><p>Därmed har det andra syftet med uppsatsen behandlats, nämligen riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna.</p><p>I nästa avsnitt under rubrikerna ”Analys 1” och ”Analys 2” har dels de två propositionerna jämförts med varandra med utgångspunkt från de tre frågorna: Vad är terrorismen? Vad orsakar terrorismen? Hur skall terrorismen bekämpas? Och dels har innehållet i de motionerna som inlämnats till respektive proposition studerats. Resultatet av ”Analys 1” och ”Analys 2” finns i avsnittet med slutsatserna (avsnitt 6), som kan betecknas som uppsatsens höjdpunkt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-2819 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Khalit, Tanya |
| Publisher | Södertörn University College, Institute of Contemporary History |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds