Return to search

THAT'S THE WAY IT IS : En undersökning av faktagranskningsprojektet faktiskt.se

Den här uppsatsen undersöker kvantitativt och kvalitativt faktiskt.se, det första svenska exemplet på det sedan länge internationellt etablerade konceptet faktagranskning. Faktiskt.se har varit ett samarbete mellan fem medieorganisationer, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och KIT, där man på en gemensam hemsida publicerat sina individuellt utförda faktagranskningar. Den kvantitativa undersökningen av innehållet visar att man främst har faktagranskat politikers påståenden om ekonomi och välfärd, att väsentliga skillnader mellan de faktagranskande redaktionerna föreligger, ofta gällande vilka källor som används och hur, och att de flesta påståenden som har faktagranskats har fastslagits vara ”Helt fel”, då man överlag har haft en benägenhet att faktagranska sådant som man redan innan betraktar som osannolikt. Den kvalitativa undersökningen visar att man i stor utsträckning inte håller sig till den gemensamma metod som fastställts för faktagranskning inom ramen för faktiskt.se, trots en tydlig metodbeskrivning. Detta visar sig i flexibilitet kring kraven på påståenden som lyfts till faktagranskning, till exempel att det inte får vara normativt eller en spådom. Man redovisar inte alltid kontakt med den som står bakom påståendet som granskas, och trots att kontexten kring ett påstående ska tas i beaktande vid faktagranskning, enligt metodbeskrivningen, görs detta med godtycklighet. Den kvalitativa undersökningen visar också att påståenden som fastställs vara ”sanna” ofta kan vara sådana som ligger i linje med vad en etablerad källa uttrycker. Det som fastställs vara ”fel” kan vara sådant som avsändaren av ett påstående inte menat men som den faktagranskande reportern har tolkat in. I analysen resoneras kring resultaten främst utifrån Michael Schudsons Discovering the News (1978). Analysen visar att faktagranskning kan sägas utgöra en vetenskaplig journalistisk metod som kombinerar element från den journalistiska faktacentreringen, den naiva empirismen, som rådde inom journalistiken vid förra sekelskiftet, med element från den tidiga objektiviteten på 1920- och 1930-talen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-37464
Date January 2018
CreatorsTingstedt, Albin, Gradholt, Christian
PublisherSödertörns högskola, Journalistik, Södertörns högskola, Journalistik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0014 seconds