I denna uppsats undersöks den komplexa processen av återuppbyggnad i Sarajevo efterkriget i det forna Jugoslavien. Genom en kvalitativ fallstudie analyserar uppsatsen kritiskt deprioriteringar som gjorts i återuppbyggnaden, men även hur dess resultat påverkatvardagslivet i staden. Genom att använda intervjuer som primär metod, synliggörs röstersom inte vanligtvis blir hörda i den befintliga diskursen. Under kriget förstördes bådesymboliska kulturarv och vardagliga platser såsom marknader, bostäder och mötesplatser.Med stadens heterogenitet som måltavla, orsakade förstörelse av den byggda miljön iSarajevo stor materiell och emotionell förlust för invånarna. Återuppbyggnaden som följdedärefter präglades av betydande internationella investeringar, vilket har lett till en ekonomiskövergång till marknadsekonomi. Kritiker menar att internationella och nationella aktörer harprioriterat kortsiktiga ekonomiska vinster framför långsiktig social hållbarhet. Svaglagstiftning och brist på ramverk har medfört en urban fragmentering, där privata ochvinstdrivande aktörer dominerar återuppbyggnaden. Detta har i sin tur begränsatmedborgarinflytandet i återuppbyggnadsprocessen och social hållbarhet har hamnat iskymundan vilket gjort att många allmänna platser är exkluderande. Denna uppsats belyservikten av en holistisk och inkluderande planeringsprocess som tar hänsyn till både fysiska ochsociala aspekter. Vidare forskning kan göra djupare analyser av medborgarinflytandet iåteruppbyggnadsprocessen och jämföra med fallstudier i andra städer. Detta kan i sin turleda till utvecklingen av strategier för återuppbyggnad i samtida och framtida krigsdrabbadestäder. / This thesis investigates the complex process of reconstruction in Sarajevo following the warin the former Yugoslavia. Through a qualitative case study, the thesis critically analyzes thepriorities set during the reconstruction process and how its outcomes have affected everydaylife in the city. Interviews have helped amplify voices that are not usually heard in theexisting discourse. During the war, both symbolic cultural heritage and everyday places suchas markets, homes, and meeting spots were destroyed. Targeting the city's heterogeneity,the destruction of Sarajevo's built environment caused significant material and emotionalloss for its residents. The subsequent reconstruction was marked by substantial internationalinvestments, leading to an economic transition towards a market economy. Critics argue thatinternational and national actors have prioritized short-term economic gains over long-termsocial sustainability. Weak legislation and a lack of frameworks have resulted in urbanfragmentation, where private and profit-driven actors dominate the reconstruction. This, inturn, has limited citizen influence in the reconstruction process, pushing social sustainabilityto the background and making many public spaces exclusive to certain groups. This thesishighlights the importance of a holistic and inclusive planning process that considers bothphysical and social aspects. Further research could provide deeper analyses of citizeninfluence in the reconstruction process and compare with case studies in other cities. Thiscould, in turn, lead to the development of strategies for reconstruction in contemporary andfuture war-affected cities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-69407 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Majlöv, Ida, Westberg, Frida |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds