Regardless of the project within the construction industry there is a high probability that the soil needs preparation, this is often done through excavation. The outcome will likely be a large amount of soil, if these masses can’t be used within the project, they will in most cases be transported to a landfill and be classified as waste. The more transports to landfills and the longer the trip the more greenhouse gases will be produced. Instead, the transport of lower quality masses could go to a recycling facility for treatment as the landfill is not environmentally sustainable. The study is based on a qualitative method, where data is collected using semi-structured interviews. In order to obtain a high content validity and concept validity, the questions in the interviews must be designed from the questions and concepts used in the questions are correctly defining and operationalized. Reliability is obtained by having both authors participate in interviews and that the interviews are recorded audio. Bureaucratic obstacles, uncertainty, untested methods, unclear guidance, laws and requirements mean that many trample on the same place even though the will to work more sustainably exists, these are conclusions made by the collected empirical data. The study resulted in all actors interviewed in this report wanting the recycling and reuse of excavated masses to increase to benefit the environment. The path to that goal looks different for those involved, which is also often the reason why there is not more recycling than what is being recycled today. The implication of the result is that many solutions to these problems lie with the authorities that need to create an economic advantage to recycle compared to driving excavated soil to landfills, that is not sustainable in the long run. Another solution is to reduce processing times for permits and increase permitted storage times. The limitation of work in the interviews is that only one person from each party has been interviewed except for Holst Entreprenad AB, this does not give the entire organization a broad point of view. / Oavsett byggnation inom byggbranschen kommer marken med stor sannolikhet förberedas, detta sker oftast genom schaktning. Resultatet av schaktningen blir en större mängd massor, om dessa inte återanvänds direkt i projektet transporteras de i vissa fall till deponi där de tippas på hög och kommer att klassas som avfall. Desto fler transporter som går till deponi och desto längre sträckan är desto mer ökar koldioxidutsläppen. I stället för att köra sämre massor till deponi skulle transporterna gå till en återvinningsanläggning för behandling då deponi inte är miljömässigt hållbart i längden. Studien baseras på kvalitativ metod, där data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att få en hög innehållsvaliditet samt begreppsvaliditet ska frågorna i intervjuerna utformas från frågeställningarna och begrepp som används i frågorna är korrekt definierande samt operationaliserade. Reliabilitet erhålls då båda författarna deltar i intervjuer samt att intervjuerna spelas in. Byråkratiska hinder, osäkerhet, obeprövade metoder, otydlig vägledning samt lagar och krav gör att många trampar på samma ställe även fast viljan att jobba mer hållbart finns. Studien resulterade i att samtliga aktörer som intervjuades i denna rapport vill att återvinningen och återanvändningen av schaktmassor ska öka för att gynna miljön. Vägen till det målet ser olika ut för de inblandade vilket också ofta är anledningen till att det inte återvinns mer än vad det görs idag. Innebörden av resultatet är att många av lösningarna på dessa problem ligger hos myndigheter som behöver skapa en ekonomisk fördel att återvinna jämfört med att köra uppgrävda massor till deponi som inte är hållbart i längden. Det som också skulle öka återanvändningen av schaktmassor är om handläggningstider för tillstånd förkortades och tillåtna upplagstider förlängdes. Arbetes begränsning i intervjuerna är att endast en person från respektive part har intervjuats med undantag från Holst Entreprenad AB, detta ger inte hela organisationens breda synpunkt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-58317 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Fransson, Theodor, Callenryd, Jakob |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds