Denna studie undersöker hur fyra gymnasielärare i samhällskunskap reflekterar över nationalism i deras undervisning. Fenomenet nationalism går att förstå som ett såväl snävt som brett begrepp och i denna studie intervjuas lärarna om hur de upplever att nationalism förekommer i deras undervisning som kunskap, perspektiv, fenomen och didaktisk utmaning. Studien är explorativ och använder Sandahls (2015) teori om samhällsvetenskapligt ämneskunnande samt begreppsklassifikationer om sunt förnufts-uppfattningar och naturaliserade axiomer. De teoretiska perspektiven används för att bringa klarhet i vad lärarna ser som relevanta kunskaper och erfarenheter av nationalism i undervisningen och för att belysa vilka didaktiska utmaningar fenomenet kan skapa. Resultaten visar att nationalism är ett återkommande perspektiv i samhällskunskapsundervisningen, som ibland berörs öppet och direkt, i andra fall mer subtilt och indirekt. Fenomenet beskrivs av lärarna som en byggsten i elevernas utveckling av de kunskaper och färdigheter som Sandahl (2015) beskriver som samhällsvetenskapliga tankeredskap. Lärarna beskriver nationalism på ett likartat sätt men skildrar i intervjuerna hur fenomenet ges olika stort utrymme och förmedlas på olika sätt beroende på faktorer såsom gymnasieprogram, gruppsammansättning och mängden samhällskunskap som eleverna läser. De lärare som primärt undervisar på högskoleförberedande program beskriver en mer indirekt förmedling av nationalism som perspektiv och förlitar sig på historieundervisningens innehållskunskaper och den kunskapsprogression eleverna genomgår under deras tre gymnasieår. Lärarna på yrkesprogrammen beskriver snarare att de på ett direkt sätt ger utrymme åt innehållskunskaperna om nationalism i deras undervisning. Resultaten visar även att nationalism upplevs som ett kontroversiellt ämne i klassrumssituationer, där en del elever ger uttryck för antingen sunt förnufts-uppfattningar eller naturaliserade axiomer vilka utgör didaktiska utmaningar i undervisningen. Slutligen visar resultaten på att det finns flera utmaningar kopplat till lärarprofessionen i undervisning om nationalism. Dessa utmaningar rör såväl värdegrund, vetenskaplighet och elevers förförståelse som kräver didaktiska övervägningar i samhällskunskapsundervisningen. / This study examines how four high school social studies teachers reflect on nationalism in their teaching. The phenomenon of nationalism can be understood as both a narrow and broad concept and in this study the teachers are interviewed about how they perceive that nationalism occurs in their teaching as knowledge, perspective, phenomenon, and didactic challenge. The study is exploratory and uses Sandahl's (2015) theory of second order concepts of Social Science as well as the conceptual classifications of common-sense notions and naturalized axioms. The theoretical perspectives are used to bring clarity to what the teachers see as relevant knowledge and experiences of nationalism in teaching and to highlight the didactic challenges the phenomenon can create. The results show that nationalism is a recurring perspective in social studies teaching, which is sometimes touched upon openly and directly, in other cases more subtly and indirectly. The phenomenon is described by the teachers as a foundation block in the students' development of the knowledge and skills that Sandahl (2015) describes as second order thinking concepts. The teachers describe the concept of nationalism in a similar way but describe in the interviews how the phenomenon is given varying amounts of time and conveyed in different ways depending on factors such as the high school program, group composition and the number of social studies classes that the students attend to. The teachers who primarily teach in university preparatory programs describe a more indirect conveyance of nationalism as a perspective and rely on the content knowledge of history teaching as well as the knowledge progression the students undergo during their three years of high school. The teachers on the vocational programs rather describe that they directly give time to the content knowledge about nationalism in their teaching. The results also show that nationalism is experienced as a controversial topic in classroom situations, where some students express either common-sense notions or naturalized axioms which pose didactic challenges in teaching. Finally, the results show that there are several challenges linked to the profession in teaching about nationalism. These challenges relate to foundation of values, scientific rigor, and students' pre-understanding, which require didactic considerations in social studies teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98564 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ridderskans, Sebastian |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds