Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-19675 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Gustavsson, Caroline, Karlsson, Stina |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds