Introduktion/Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt drabbas en stor andel patienter av ytterligare någon form av hjärt-kärlsjukdom inom det första året. För att minska medföljande risker och kunna återgå till ett normalt liv är det av största vikt att följa de egenvårdsråd som ges. Sjuksköterskan ska utifrån detta finnas tillgänglig som stöd i patienters process att fatta beslut. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Polit och Beck’s (2017) nio steg har använts som utgångspunkt i processen av att skriva en litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar framkom genom systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed och granskades utifrån “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an overall Critique of a Qualitative Research Report”. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra olika teman; Betydelsen av vilja och motivation, Betydelsen av kunskap och information, Betydelsen av sjuksköterskeledd uppföljning samt Betydelsen av stöd från familj och anhöriga. Slutsats: Patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt påverkas av vilja och motivation, kunskap och information, sjuksköterskeledd uppföljning samt stöd från familj och anhöriga.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa. Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn. Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen. Grunden för behandling var att barn/ungdomar samt förälder först fick utbildning om sömn innan behandlingsstrategi fastställdes och sedan användes olika facilitatorer för att bevara kunskap och stötta deltagaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan är insatt i vilka behandlingsmetoder som finns och tillsammans med familjen eller ungdomen anpassa behandlingen till de förutsättningar som familjen eller den enskilde har, så att möjligheten för ett lyckat förändringsarbete blir större. / ABSTRACT Background: Children need sleep to ensure optimal function of brain and body. Functions such as memory and concentration as well as interaction with parents and peers have clear connection with sleep length and quality. Sleep deprivation can affect mental and physical health and then appear as symptoms like worry, anxiety and increased risk for obesity. One of the nurse´s tasks in health care are to provide strengthen and support the patient to get the ability to cope. This is consistent with Dorothea Orem´s nursing theory, where the basic idea is that people in general have both the ability and motivation to do what it takes to take care of their own health. Aim: To identify available non-pharmacologic treatment methods and self-care advices for children and adolescents 0-18 years old to promote a good sleep. Method: A literature review in which 15 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: The literature review yielded several treatment methods for sleep problems, of which the most common were CBT and other approaches to behavioral change and the introduction of fixed routines. Self-care advice given related in particular to reduce stimuli to promote night´s sleep. The basis of the treatment was that the children/adolescent and parent first got education about sleep before treatment strategy was determined. Then, different facilitators were used to maintain knowledge and support the participant. Conclusion: It is important that the nurse is familiar with the therapies available and together with the family or youth adapt the treatment to the conditions that the family or the individual has, so that the opportunity for a successful change process becomes larger.

Bakgrund: Att ge egenvårdsråd är en del av distriktssköterskans/sjuksköterskans omvårdnadsarbete i telefonrådgivning på vårdcentral. Att arbeta med telefonrådgivning upplevs självständigt och stimulerande men också svårt då DSK/SSK känner sig utlämnade pga. det ansvar och den kompetens som krävs. DSK/SSK stöter ibland på motstånd när de förmedlar egenvårdsråd. Patienterna vill inte alltid ta emot råd som ges vilket kan utgöra en belastning för DSK/SSK. Syfte: Syftet med studien var att beskriva DSK/SSK erfarenheter av motstånd mot egenvårdsråd i samband med telefonrådgivning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Tolv DSK/SSK som arbetade på vårdcentraler i nordvästra Skåne intervjuades. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) Resultat: Resultatet visade att DSK erfarenheter av motstånd mot egenvårdsråd var att deras yrkeskompetens ifrågasattes av patienterna. Motståndet fick dem att tvivla på sin kompetens och de upplevde frustration när de försökte ge råd. DSK/SSK hanterade situationen genom att försöka förstå patienten, hantera sina känslor och sträva efter att finna en lösning. Slutsats: Det ställs stora krav på DSK/SSK yrkeskompetens och förmåga att hantera sina känslor. De strävade efter att hantera situationen professionellt men det finns behov av mer stöd och utbildning för att ge DSK/SSK de bästa förutsättningarna att nå fram till patienten. / Background: Nurses may face resistance when trying to give self-care advice in telephone in primary care. Patients are not always willing to accept self-care advice. Providing advice is a part of nurses’ work in telephone nursing and, nurses most often experience their work as independent and stimulating but also difficult due to the responsibility and competence that is required. Objective: The aim of the study was to describe nurses experiences of facing resistance when providing self care advice in telephone nursing at primary care units. Methods: Qualitative approach was used to conduct the study. Twelve nurses working at primary care units in the north west of Skåne were interviewed. The analysis was conducted with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: The analysis revealed that nurses were challenged due to their competence being questioned. They started to doubt their competence and felt frustrated trying to give patients self care advice. They handled the situation by trying to understand the patient, striving to handle their emotions and striving to find a solution. Conclusion: There are high demands on nurses nursing skills and ability to handle their emotions when they face resistance trying to provide self care advice. They strive to face the challenge in a professional way but they need more support and education in order to give them the best opportunities to meet patients’ needs.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.