Studier har visat att barn påverkas av den miljö de befinner sig i. Den fysiska världen talar ett språk som berättar om samhällets krav, förväntningar och värderingar på individen, inklusive förväntningar angående kön/genus. Könsnormer har visat sig vara inbäddade i hur rum utformas och därför kan det sägas att rum har möjlighet att påverka skapandet av kön. I denna studie undersöks hur pedagoger på en HBTQ-certifierad förskola i Sverige använder rummets språk tillsammans med det talade språket för att minska ”gender salience” i förskolan. Syftet är att ta reda på hur förskolemiljön utformas av pedagogerna för att ge alla barn möjlighet att skapa sin identitet bortom förgivettagna föreställningar om kön. Data har samlats in genom fotografier, fältanteckningar, observationer och intervjuer, samt från förskolans litteratur och styrdokument. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och queerteori, med särskilt fokus på Butlers teori om genus som performativt görande. Analysen av empirin visar hur förskolan använder färg, lekmaterial, rumslig organisering, litteratur och bilder, det talade språket, samt mat för att ifrågasätta samhällets könsnormer och öppna dörren till fler positioner än de könsstereotypa. Resultaten har implikationer både för pedagoger och också andra som är ansvariga för att skapa rum för barn och deras familjer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29177 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lynch, Lisa |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds