IntroductionSelf-destructive behavior is categorized as mental illness and refers to when a person injureshimself without suicidal motives. Mental illness is a widespread public health disease that isoften hidden and taboo. There is a general increase in self-destructive behavior among theSwedish population. Nurses describe their experienced lack of knowledge about meeting andcaring for these people. Nurses and other healthcare staff are responsible for giving people theopportunity to improve, maintain or regain good health and alleviate suffering. AimThe aim was to describe how people with self-destructive behavior experience the treatmentwhen in contact with healthcare. MethodA literature study with descriptive design and qualitative approach. Quality review wascarried out based on SBU's template. The result analysis of ten qualitative articles was carriedout according to Friberg's analysis model. ResultsThe results showed that when people with self-destructive behavior sought care, they felt thatthey were deprived of their autonomy and met with a negative attitude from the care staff.Lack of time was considered a contributing factor to the experience. The care staff'sknowledge and competence regarding the behavior was perceived to be lacking and that thecare was rarely individually adapted. Some felt they were treated with care and participation.When the people shared what they believed would promote good treatment, openness,understanding, commitment and empathy were desired. The work resulted in five categories;experiences of feeling diminished, the importance of specialized care and the importance oftime constraints, experiences of feeling important, the staff's knowledge and competence, andthe conditions for a good care meeting. ConclusionPeople with self-destructive behavior experienced that healthcare professionals treated themwith a negative attitude. They felt minimized and not taken seriously. The experience was alack of knowledge and competence on the part of the nursing staff. There were experiences ofpositive treatment, but the negative treatment was predominant. Further education of healthcare is suggested for the development of treatment and nursing. / IntroduktionSjälvdestruktivt beteendet kategoriseras som psykisk ohälsa och avser när en person skadarsig själv utan självmordsmotiv. Psykisk ohälsa är en omfattande folkhälsosjukdom som oftadöljs och tabubeläggs. Det ses en generell ökning av självdestruktivt beteende bland Sverigesbefolkning. Sjuksköterskor beskriver att de upplevt brist i sin kunskap kring att bemöta ochvårda dessa personer. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ansvarar för att ge människormöjlighet att förbättra, behålla eller återfå god hälsa samt lindra lidande. SyfteSyftet var att beskriva hur personer med självdestruktivt beteende upplever bemötandet vidkontakt med vården. MetodEn litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning utfördesutifrån SBU:s mall. Resultatanalysen av tio kvalitativa artiklar genomfördes enligt Fribergsanalysmodell. ResultatResultatet visade att när personer med självdestruktivt beteende sökt vård upplevde de sigfråntagna sin autonomi och att de bemöttes med negativ attityd från vårdpersonalen. Tidsbristansågs vara en bidragande faktor till upplevelsen. Vårdpersonalens kunskap och kompetenskring beteendet upplevdes vara bristande samt att vården sällan var individanpassad. En delupplevde sig bli bemötta med omsorg och delaktighet. När personerna delgav vad de ansågskulle främja ett gott bemötande önskades öppenhet, förståelse, engagemang och empati.Arbetet resulterade slutligen i fem kategorier; upplevelser av att känna sig förminskad, viktenav specialiserad vård och tidsbristens betydelse, upplevelser av att känna sig betydelsefull,personalens kunskap och kompetens samt förutsättningar för ett gott vårdmöte. SlutsatsPersoner med självdestruktivt beteende upplevde att vårdpersonal bemötte dem med negativattityd. De upplevde sig bli förminskade och inte tas på allvar. Upplevelsen var en bristgällande kunskap och kompetens hos vårdpersonalen. Det fanns upplevelser av positivtbemötande men det negativa bemötandet var övervägande. Vidare utbildning av personalföreslås för utveckling av bemötandet och omvårdnaden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-499500 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hammarberg, Linda, Barman, Mikaela |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds