Sedan covid-19-pandemins inträde i Sverige i mars år 2020 har vi uppmanats att hålla avstånd till varandra, och framförallt i början av pandemin betonades att den äldre befolkningen inte borde träffa människor utanför det egna hushållet om inte avståndet gick att säkerställa. Goda intentioner kan därför beskrivas ha utmynnat i negativa konsekvenser för denna del av befolkningen, delvis orsakade av att många äldre tvingats ändra livsstil. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i begreppen livsstil och självidentitet reflektera kring de äldres sätt att leva sina liv under covid-19-pandemin. Anthony Giddens (2014) menar att vår livsstil utgör en berättelse om vår självidentitet och berör själva kärnan av vårt jag, och det är också denna förståelse av begreppen som utgör den teoretiska referensramen. Semistrukturerade intervjuer med sju personer i åldrarna 70 år och uppåt visar att de äldres livsstil utmanas på många sätt och i synnerhet deras sociala livsstil. Särskilda prövningar uppstår för dem som inte träffar sina närstående fysiskt men de har alla hittat alternativa sätt att umgås. Somliga har dock valt att fortsätta träffa andra i en liknande utsträckning som tidigare men livsstilen har ändå utmanats på grund av inställda aktiviteter och framförallt för att många upplever att deras val inte uppskattas av omgivningen. Trots att de hanterat utmaningarna olika visar resultatet att detta är trygga individer och att deras sätt att leva under pandemin kan beskrivas styrka deras självidentitet vilket gör att denna vilar på en stabil grund. / Since the outburst of the COVID-19 pandemic in Sweden in March 2020, there has been a request of maintaining a social distance between one another in society. Especially in the beginning of the pandemic it was emphasized that elder people should limit the number of interactions and keep a safe distance. However, good intentions may have turned out into negative consequences for the elderly, partly caused by having been forced to a change of lifestyle. The aim of this study is consequently to reflect the lives of the elderly during the COVID-19 pandemic based on the concepts lifestyle and self identity. Anthony Giddens (2014) claims that our lifestyle represents a story about our self identity and that it touches the core of our own self, and his understanding of the concepts constitutes the theoretical frame of reference. Semi-structured interviews have shown how seven informers, aged 70 and older, express how lifestyles of the elderly have been challenged in many ways during the pandemic. Special trials arise for the ones that are not seeing others like they used to but they have all found alternative ways of interacting. However, some of the elderly have chosen to continue to interact like they used to but their lifestyle has still been challenged caused to cancelled activities, and above all because many of them feel that their choise to do so is not appreciated by the environment. Even though they are handling the challenges differently, the results show that they all are confident individuals and that their way of living during the pandemic even can strengthen their self identity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85726 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Persson, Anna |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds