Bakgrund: Varje år dör det mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige, majoriteten av dessa vårdas palliativt. Den palliativa vården har främst fokus på symtomlindring och förbättring av patientens livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede samt att beskriva vilken datainsamlingsmetod som användes i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Studien baserades på 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att visa respekt för både patienten och deras närstående bidrog till en bättre relation samt ett ökat förtroende. Sjuksköterskor erfor att det palliativa vårdandet kunde vara psykiskt påfrestande men genom stöd från arbetsgivaren och kollegor kunde detta underlättas. Kraven från anhöriga på sjuksköterskan skapade en känsla av maktlöshet, stress och press. Sjuksköterskor från kirurgiska och onkologiska avdelningar erfor att det fanns en kunskapsbrist gällande den palliativa vården och kommunikation. Enligt sjuksköterskorna fungerade samarbetet med läkare dåligt vilket ledde till stress. Datainsamlingsmetoderna som de inkluderade artiklarna i studien var intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Slutsatser: Sjuksköterskor beskrev en kunskapsbrist inom den palliativa vården samt svårigheter av att kommunicera med patienter och dess anhöriga. Genom att erbjuda utbildningar inom palliativ vård och kommunikation kan det bidra till att sjuksköterskan känner sig tryggare och kan växa i sin roll samt att samarbetet med läkare förbättras. / Background: Every year between 90 000 and 100 000 people dies in Sweden, the majority of these were cared in palliative care. The palliative care primarily focus on relief of symptoms and improvement of patient's quality of life. Purpose: The purpose of this study was to describe nurse’s experiences of caring for patients in the final stages of life and to describe the data collection method that was used in the included articles. Method: A descriptive literature study. The study was based on 14 qualitative articles found through searches in the databases PubMed and Cinahl. Main Results: Nurses experiences of showing respect for both patients and their relatives contributed to a better relation and trust. Nurses experienced that the palliative caring could be mentally burdened, but through support from colleagues the burden could be reduced. The demands from relatives could create a feeling of stress. Nurses on surgical and oncological ward experienced a lack of knowledge when it came to palliative care and communication. According to the nurses, communication between nurses and doctors didn't work well and were a source of stress. Data collection method in the included articles were interviews and focusgroup interviews. Conclusions: Nurses described a lack of knowledge within the palliative care and difficulties communicating with patients and their relatives. Education within palliative care and communication could contribute to nurses feeling more confident and allow them to grow in their role and improve the collaboration with doctors.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22822 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Diraoui, Fatima, Sääf, Lotten |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds