Bakgrund: Patienter med obotlig cancer har ofta kontakt med den palliativa vården, och kan mer eller mindre lida av oro och ångest. Sjuksköterskans ansvar och arbete för att tillgodose patientens behov och verka för en god omvårdnad anses vara viktigt. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson har använts som grund i litteraturöversikten för att belysa upplevelsen av lidande, däribland oro och ångest. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till att bemöta oro och ångest, innefattande existentiella problem, hos patienter med obotlig cancer och vilka åtgärder som identifieras för att kunna främja ett gott bemötande inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Resultatet påvisade att vikten av en trovärdig och delaktig kommunikation var betydande för att möjliggöra patientdelaktighet. Sjuksköterskor uttryckte behov av utbildning om hur de skall kunna bemöta patientens oro och ångest samt existentiella frågor. Attityden till att utföra åtgärder ansågs ha en avgörande roll för hur behov och känslor bemöts. Konklusion: Efterfrågan av vidare utbildning kring hur sjuksköterskorna bland annat skall bemöta oro och ångest identifierades hos patienterna. Sjuksköterskan har därför en central och viktig roll i den palliativa vården. / Background: Patients with severe cancer often have contact with the palliative care, and can suffer from anxiety more or less. Nurses job and responsibility to meet the patients needs and act for a good care. Nursing theorist Katie Eriksson has been used in this study to illuminate the experience of suffering, among them anxiety. Purpose: The purpose of this study was to illuminate nurses attitudes toward meeting anxiety, including existential issues, among patients with cancer, and relevant interventions, within palliative care. Method: A litterature review based on 13 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Result: The result showed the importance by a truthfulness and accessory communication was meaningful to enable patient accessory. The nurses indicate a need of further education on how to meet anxiety and existential issues among the patients. Their attitudes to perform different interventions finds to have a settling role on how needs and feelings are being treated. Conclusion: The need of further education and training on how the nurses shall treat anxiety was identificated among the patients. Nurses therefore have a central and important role in the palliative care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-25280 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hanslofva, Elin, Lindman, Linnea |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Omvårdnad, Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds