I januari 2010 inleddes detta examensarbete på avdelningen Logistik, Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings Universitet. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland kan följas upp ur ett logistiskt perspektiv. Landstinget i Östergötland ansvarar för hälso- och sjukvård för länets samtliga invånare. Organisationen är funktionell och sjukvårdsverksamheten är indelad i fem centrum för specialistvård samt närsjukvården. Under specialistvårdcentrumen finns ett antal kliniker som var och en innehar specifik kompetens. Den funktionella uppdelningen medför svårigheter att fokusera på de vårdprocesser som finns i verksamheten. Med anledning av detta blir det svårt att upprätthålla det patientfokus som organisationens strategier eftersträvar. Uppdelningen gör också att den kommunikation som måste finnas mellan olika vårdenheter blir lidande. Det kan utifrån detta sägas att det i verksamheten finns ett behov av en gemensam nulägesbild av vårdprocesser för att kunna diskutera, förändra och förbättra dessa. Med anledning av ovanstående har studien inriktats på att skapa ett mätsystem för vårdprocesser inom Landstinget i Östergötland. I studiens inledning låg dock fokus på att utreda hur mätsystem används i teorin, vilka mätetal som vanligen inkluderas, hur dessa integreras i verksamheten och under vilka försättningar de används. Även intressenter och deras krav studeras ur ett teoretiskt perspektiv. Den kunskap som författarna fick utifrån denna del av studien har sedan anpassats till hälso- och sjukvårdens speciella förutsättningar i flera olika steg. Inledningsvis skedde anpassningen genom att studera de mål och strategier som finns inom Landstinget i Östergötland. Dessutom studerades publikationer från Socialstyrelsen som ur ett nationellt perspektiv definierar vad God vård innebär. Fokus låg på att klargöra vilka förutsättningar, krav och begränsningar som dessa ställer på ett mätsystem. Därefter diskuterades vanligt förekommande mätetal och hur dessa kan anpassas till mätning inom sjukvården. Denna fas resulterade två listor, en med mätetal som är viktiga att mäta oavsett vårdprocess och en innehållande mätetal i behov av processpecifik utredning. Nästa steg var att genomföra examensarbetets fallstudie, vilken utfördes på vårdprocessen för patienter som diagnostiseras med bröstcancer. Fallstudien inleddes med en intressentanalys där det utifrån intervjuer klargjordes vilka krav som finns internt på processen och vilka problem som i nuläget upplevs. De mätetal som tagits fram i tidigare analyssteg utreddes och analyserades sedan ytterligare för att anpassas till den specifika processen. I denna anpassning togs också hänsyn till de nationella riktlinjer som finns för bröstcancervård. För att ett mätsystem ska vara möjligt att implementera är det viktigt att utreda dess pratiska genomförbarhet. Genom intervjuer med personer väl insatta i verksamhetens IT-system framkom det att många av de framtagna mätetalen inte är möjliga att använda direkt. För att underlätta implementering av mätsystemet utfördes därför en prioritering av mätetalen, baserad på hur viktiga de är för processen och vilka åtgärder som krävs för att kunna använda respektive. Genom att testa mätsystemet på en liknande vårdprocess konstaterades det att studiens resultat har relativt god generaliserbarhet. Slutligen kan det ses att studien resulterat i både en metod för att framarbeta ett mätsystem för en vårdprocess samt en modell av ett mätsystem för vårdprocessen för bröstcancer. / The study resulting in this Master thesis started in January 2010 at the division of logistical managementat the department of Management and Engineering at The Institute of Technology at Linköping University. The purpose of the study was to examine how follow-up of health care processes could be executed through a supply chain logistic point of view at Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland is responsible for the health care of all its county residents. The organisation has a functional structure and the health care operations are divided into five divisions, including specialized health care and local health services. Within the specialized sections are a number of clinics, each with its own specific skills. The functional structure implies difficulties on focusing on the health care processes within the organisation. Hence, maintaining the patient focus, which the organisation’s strategy states important, becomes problematic. The functional structure also aggravates the communication between the divisions within the organisation. It can accordingly be said that the organisation is in need of common knowledge of its current state, in order to have a good dialog between clinics and to be able to modify and improve health care processes. As a result, this study has focused on creating a measuring system for health care processes at Landstinget i Östergötland. The beginning of the study however, focused on determining how measuring systems are described in theory, usually included key performance indicators and under which circumstances they are used as well as how a measuring system can be implemented in an organisation. The requirements claimed by stakeholders of the organisation were also studied from a theoretical point of view. The knowledge the writers gained from this theoretical study has in the next steps been adjusted to the special conditions of a health care organisation. Initally, the adjustment of the measuring system was carried out by studying goals and strategies at Landstinget i Östergötland. Publication from the National Board (Socialstyrelsen) defining what good health care means in a national perspective was also included. The purpose was to clarify the conditions, requirements and limitations existing when implementing a measuring system in a heath care process. The key performance indicators described in theory was also discussed and adjusted to the health care organisation. This analysis resulted in two different lists, one including metrics, which were considered important for all health care processes and one with metrics in need of further investigation for a specific process. The next step involved a case study, which was carried out in the health care process treating patients diagnosed with breast cancer. It was initiated with an analysis of the stakeholders of the process, where the requirements in-house as well as problems were identified. The metrics identified in previous stages was again discussed and adjusted to this specific health care process. National policies defining good cancer care was also included in the adjustments. To make the implementation of the measuring system in the organisation possible, t is crucial to investigate its feasibility. This was done by conducting interviews with people familiar with the IT-systems of the organisations, and it could be concluded that the metrics compiled in the study could not directly be implemented. To facilitate the implementation, a priority of the metrics was carried out, based on their importance and the information accessible. The measurement system was then applied on a similar treatment process, where it was found that the result of the study has a relatively good generalisability. Finally, it can be concluded that the study has resulted in both a method for the developing of a measuring system as well as a specific measuring system for the health care process treating patients diagnosed with breast cancer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-68938 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Graff, Emilie, Törnvall, Disa |
| Publisher | Linköpings universitet, Logistik, Linköpings universitet, Logistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds