Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-111302 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Szatek, Elsa |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds