Aim: The aim of the study was to examine grade nine students’ motivation for physical activity in the school subject Physical education and in their leisure time from a motivational and gender perspective. How motivated are girls respective boys to be physically active within and outside the school environment? Is there any difference in motivation between girls and boys? If there are differences: what factors affects girls’ and boys’ motivation for physical activity within and outside the school environment, and how can these differences be understood? Method: The method of the study was quantitative where the data collection took place by means of surveys. The sample consisted of 104 students at a school in a medium-sized city where comparisons between boys and girls constitutes the result. All of the data was compiled and processed in Microsoft Excel and was then analysed based on Self-determination theory and Harding’s gender theory. Result: The results of the study showed that there are both similarities and differences regarding girls’ and boys’ motivation for physical activity. Similarities that could be found were mainly that the majority of the students in both groups were physically active, regardless of whether it took place spontaneously or within an association. One of the differences was that more girls than boys which were active within an association in their leisure, while more boys considered that they were physically active with a higher degree of intensity compared to the girls. The groups also differed regarding how they were feeling during the lessons in physical education, where the girls to a greater extent experienced negative emotions, at the same time as the boys experienced positive emotions to a greater extent. Conclusions: The differences which stand out in this study is mostly about the degree of physical activity, emotions regarding physical activity and self-determination. The boys experienced to a greater extent positive emotions associated with physical activity compared to the girls which in a greater extent experienced negative emotions. The emotions can thus strengthen or decrease the motivation to be physically active, which indicates that the boys become more motivated while the girls thus become less motivated. The boys also experienced more self-determination in comparison with the girls, which also indicates an increased motivation in the boys. / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka årskurs nio elevers motivation till fysisk aktivitet inom skolämnet Idrott och hälsa respektive på fritiden utifrån ett motivations- och ett genusperspektiv. Hur motiverade är flickor respektive pojkar till att vara fysiskt aktiva inom respektive utanför skolmiljön? Finns det någon skillnad i motivation mellan flickor och pojkar? Om det finns skillnader: vilka faktorer påverkar flickors respektive pojkars motivation till fysisk aktivitet inom respektive utanför skolmiljön, och hur kan dessa förstås? Metod: Studiens metod var kvantitativ där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av 104 årskurs nio elever på en skola i en mellanstor stad där jämförelser mellan pojkar och flickor utgör resultatet. All data sammanställdes och bearbetades i Microsoft Excel och analyserades sedan utifrån Self-determination theory och Hardings genusteori. Resultat: Resultatet i studien visade att det finns både likheter och skillnader angående flickor och pojkars motivation till fysisk aktivitet. Likheter som gick att finna var främst att majoriteten av eleverna i båda grupperna var fysiskt aktiva oavsett om det skedde spontant eller i en förening. Det var även många av eleverna som ansåg att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, oavsett om eleverna är fysiskt aktiva eller inte. En av skillnaderna var att fler flickor än pojkar som var föreningsaktiva på sin fritid samtidigt som fler pojkar ansåg att de var fysiskt aktiva med en högre intensitetsgrad jämfört med flickorna. Grupperna skiljde sig även åt gällande hur de känner sig på lektionerna i Idrott och hälsa, där flickorna i större utsträckning upplevde negativa känslor samtidigt som pojkarna upplevde positiva känslor i större utsträckning. Slutsats: De skillnader som utmärker sig i denna studie handlar främst om fysisk aktivitetsgrad, känslor gällande fysisk aktivitet samt självbestämmande. Pojkarna upplevde i högre grad positiva känslor i samband med fysisk aktivitet jämfört med flickor som i högre grad upplevde negativa känslor. Känslorna kan således stärka eller minska motivationen till att vara fysiskt aktiva, vilket tyder på att pojkarna blir mer motiverade medan flickorna således blir mindre motiverade. Pojkarna upplevde även mer självbestämmande i jämförelse med flickorna vilket även det indikerar på en förhöjd motivation hos pojkarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-6615 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nordqvist, Emelie, Åström, Måns |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2020:105 |
Page generated in 0.0012 seconds