Bakgrund: Palliativ vård i livets slut är en del av vården som ställer höga krav på sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar för att lindra både patienter och dess anhörigas lidande samt tillgodose dess behov av emotionellt stöd. Patienten och dess anhöriga upplever att sjuksköterskans närvaro är betydande för det upplevda välmående. Det finns indikationer i tidigare forskning utifrån patientens och dess anhörigas upplevelser av palliativ vård att det råder kunskapsbrist, tidsbrist och brist på engagemang från sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i livets slut. Metod: Evans systematiska litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman med tre respektive subteman. Första temat är barriärer för god palliativ vård i livets slut, vilket innehåller subteman att sakna erfarenhet och kunskap, att brista i kommunikation med patienten och anhöriga samt att arbeta under tidsbrist. Andra temat är emotionellt engagemang, vilket innehåller subteman att bemöta patienten och anhöriga på ett andligt samt existentiellt plan, att bli emotionellt påverkad och att bearbeta känslor. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att palliativ vård i livets slut är komplext och kräver engagemang, tid och specifik kunskap. / Background: Palliative care in the end of life is a part of the healthcare that places high demand on the nurse. The nurse is responsible for alleviating the suffering of both patients and their relatives and meeting their need for emotional support. The patient and his relatives feel that the nurse presence is significant for the perceived well-being. There are indications in previous research based on the patients’ and their relatives’ experiences of palliative care, that there is a lack of knowledge, a lack of time and a lack of commitment from the nurse. Aim: To describe the nurse experience of palliative care at the end of life. Method: Evans systematic literature review with descriptive synthesis. Result: The analytical process resulted in two themes following three subthemes each. The first theme is barriers for good palliative care in the end of life, this theme includes the three subthemes, to lack experience and knowledge, to lack skills in kommunication with the patient and familymembers and to work under time constraint. The second theme is emotional engagement wich includes the three subthemes, to adress the patient and familymembers on a spiritual and existential level, to be emotionally affected and to process emotions. Conclusion: Overall, the results showed that palliative care at the end of life is complex and requires commitment, time and specific knowledge.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-66951 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlsson, Linus, Peterson, Maria |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds