Snabblånen har sedan de infördes, år 2005 i Finland och år 2006 i Sverige, varit omdebatterade på grund av de problem de orsakat. I båda länderna ökade problem med överskuldsättning och betalningsanmärkningar i och med snabblånen, och det har gjorts ett flertal lagregleringar i syfte att stärka konsumentskyddet och minska skuldsättningen. Sverige och Finland har valt att reglera snabblåneverksamheten på olika sätt och syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken reglering som i högre grad stärkt konsumentskyddet. Finland införde år 2013 en bestämmelse om räntetak, vilken innebär att en kreditgivare får ta ut en ränta på maximalt 50,5%1 för lån under 2 000 euro. Införande av räntetak har länge diskuterats i Sverige, men har ännu inte införts. Sverige ställde snabblåneföretag under Finansinspektionens tillsyn år 2014 i och med införandet av lag (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. I Finland ledde införandet av räntetak till stora förändringar på kreditmarknaden och både verksamma företag och antal personer som tar snabblån har minskat. I Sverige är det fortfarande för tidigt för att se några resultat av den nya lagen, men Finansinspektionen ser positivt på att inspektionen har fått befogenhet att ingripa i en misskött verksamhet. Sveriges regering har under tiden för skrivandet av denna uppsats tillsatt en utredning för att undersöka om räntetak även bör införas i Sverige.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-121654 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Svensson, Rebecca, Tamminen, Jonna |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds