Uppsatsen syftar till att undersöka vad som motiverar människor att engagera sig i den lokala utvecklingen av platsen där man bor och hur det engagemanget praktiskt tar sig uttryck. Vidare ämnar uppsatsen undersöka hur kommuner – i rollen som den politiska nivån av offentlig sektor närmast medborgarna – tänker kring och agerar för att främja engagemang för lokal utveckling. Syftet är aktuellt i och med pågående polarisering kopplad till ekonomi, geografi och demokrati samt jämlikhet. Konstruktivistisk grundad teori används som metodinspiration, med två fallstudier där medborgare, politiker och tjänstepersoner intervjuas i två lokalsamhällen på landsbygd, nämligen Svågadalen i Hudiksvalls respektive Röstånga i Svalövs kommun. Resultatet visar att kommunerna till viss del präglas av traditionella och hämmande strukturer kopplade till såväl urban norm som tillväxtnorm, samtidigt som politiker och tjänstemän ser behov av förändring. Lokalsamhällena präglas till stor del av sammanhållning och social innovation med god potential för omställning till ett hållbart samhälle. En slutsats är att organisering på lokala samhällsnivåer kan ses som en sorts subpolitik, som visar på självorganisering som ett sätt att bemöta upplevelsen av att det gamla systemet inte förmår hantera förändringar i tillräckligt hög takt och i tillräckligt demokratiska former. Att främja hållbar utveckling implicerar att ta tillvara på det lokala engagemanget på olika sätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-354748 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Axelsson, Isabelle |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0026 seconds