Gamingindustrien är idag en verksamhet som årligen omsätter flera miljarder kronor. Forskning har indikerat att dess utövare, så kallade gamers, betraktar karaktärerna i spelen som mindre könsstereotypa än de som inte spelar (Gillentine 2007). Syftet med studien var därför att undersöka huruvida gamers faktiskt skattade könsstereotypa karaktärer som mindre stereotypa än icke-gamers. En förstudie gjordes utifrån vars resultat fem karaktärer valdes ut som exempel på könsstereotypa karaktärer. I en enkät skattade sedan 134 deltagare graden av könsstereotypi för dessa samt ett antal icke-stereotypa karaktärer. Vidare fick respondenterna, utöver att svara på frågor hämtade från Videogame Experience Survey (Terlecki & Newcombe, 2005), även skatta sin inställning till negativ forskning om gamers. Resultatet visade på en signifikant korrelation mellan en identifikation som gamer och att dessa gav en lägre skattning av könsstereotypi hos stereotypa karaktärer. Dock visade sig kön vara en lika stor prediktor då kvinnor i högre grad än män skattade karaktärerna som mer stereotyp. Utifrån Social Identity Theory och Banduras Social Learning Theory diskuterade studien möjligheten att skillnaderna mellan gamers och de som inte identifierar sig som gamers beror på kombinerade effekter av gamers identitetsbildning och vilja att försvara denna, samt subkulturens och spelens normalisering av könsstereotypier. Mot bakgrund av denna studie skulle det i framtiden vara av intresse att studera effekten gaming har på kvinnliga gamers och om de faktiskt blir mer accepterande gentemot könsstereotyper i videospel. / Today, gaming is an industry which has a turnover of several billion SEK. Research has shown that people who play videogames, so called gamers, see the characters as being less stereotypical than people who do not game (Gillentine 2007). The aim of the paper was therefore to see whether gamers truly did consider stereotypical characters as less stereotypical than non-gamers did. Five gender stereotypical characters were chosen as examples by conducting a pilot study. Using a survey, 134 participants graded the characters as more or less stereotypical. Besides answering the questions taken from Videogame Experience Survey (Terlecki & Newcombe, 2005), the participants were further asked to grade their own attitudes towards negative research done on gaming. The results showed that there was a significant correlation between identifying oneself as a gamer and a lower grading of gender stereotypicality of the stereotypical characters. However, gender turned out to be an equal indicator, as women in a larger extent than men graded the characters as more stereotypical. From the point of view of Social Identity Theory and Banduras Social Learning Theory it is possible to view the difference between gamers and non-gamers is based on a combination of two things; the gamers identity formation and the need to defend it, and the games normalisation of gender stereotypes. In light of this study, it would be interesting to further look at the effects gaming has on female gamers and whether they truly do become more accepting towards gender stereotypes in video games.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-67073 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Engström, Caroline, Simonsson, Victoria |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds