I detta arbete diskuteras elevernas förmåga att lösa konflikter och hur lärare inom fritidshemmet kan förbättra den kompetensen. Arbetet är grundad på en systematisk litteraturstudie baserad på fyra empiriska studier som ämnar att svara på arbetets syfte och frågeställningar. Dessutom inkluderades väsentlig litteratur för att styrka den empiriska datan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur konflikter och möjliga metoder för konfliktlösning beskrivs i aktuell forskning. Som teoretisk referensram valdes teoretikerna John Dewey och Lev Vygostkij. Empirisk data, skrivna ur ett pedagogiskt perspektiv valdes ut. Som stöd i urvalsprocessen användes vetenskaplig litteratur, med syfte om att få en hög kvalitet på den forskning som valts ut. Sökningen av artiklar gjordes i databaser som är tillgängliga för studenter på Högskolan i Gävle och i denna sökning användes sökord som avgränsade urvalet av för att finna relevanta artiklar som behandlar litteraturstudiens syfte. Resultaten från olika forskningsstudier visar att konflikter ger barnen en naturlig möjlighet att utvecklas socialt och känslomässigt. Med det menat att barns förmåga att lösa konflikter påverkar relationen mellan barnen men även påverka deras självbild, sociala utveckling och studieresultat. Att den forskning som studerats har funnit att socialt positivt beteende hos barn, under konflikt, kan leda till att barnen får en mer fridsam konflikt. Därför är det viktigt att läraren stödjer barnet i att utveckla färdigheter som gör det möjligt för dem att lösa konflikter i det sociala sammanhanget och således träna på sina empatiska förmågor. Den forskning som studerats påpekar också att lärarnas ingripande kan påverka och störa den normala cykeln för konfliktlösning negativt, och detta kan begränsa möjligheterna för elever att få social kompetens. Det är viktigt att läraren inom fritidshemmet ger elever möjlighet att lösa konflikter på sina egna villkor och undvika att ingripa i onödan. Läraren kan använda olika metoder för att hjälpa eleven att utveckla sin förmåga att lösa konflikter. I arbetet diskuteras att metoderna för direkt ingripande inte är metoder som kräver förberedelser utan fokuserar mer på lärarens förmåga att se inlärningsmöjligheter som uppstår i vardagliga aktiviteter. Organiserade metoder diskuteras också med fokus på mål med undervisningen, förbered
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-33117 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ólafsdóttir Krantz, Halla |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds