Sociala obligationer är en typ av obligation där de finansiella medlen som emittenten fått investerat används till samhällsenliga sociala ändamål. Sociala obligationer är relativt nytt och därför finns idag inga generella ramverk eller regler för hur finansiella medel inom en sådan obligation bör användas. Avsaknaden av riktlinjer och rekommendationer har lett till att de bolag som idag har emitterat sociala obligationer har gjort det enligt eget tycke och fördel. Det i sin tur har lett till en väldigt stor bredd på marknaden med få gemensamma definitioner och likheter vilket gör det svårt att jämföra obligationerna sinsemellan. Uppföljning av de allokerade medlen är också något som skiljer sig mellan de olika obligationerna på marknaden. Det sker främst genom redovisning av nyckeltal i emittentens investerarrapporter eller årsredovisningar. De ramverken som presenteras i samband med investeringen har i samtliga fall hittills tagits fram gemensamt mellan emittenten och investeraren vilket innebär att varje nytt bolag som har eller vill emittera en social obligation måste ta fram ett nytt ramverk för just dennes verksamhet. Resultatet blir en uppsjö av fler olika varianter med olika verksamhetsinriktningar, målbilder, genomförandeprocesser och uppföljning. Nyckeltalen som följs upp motsvarar i samtliga av granskade fall hårda värden. Några exempel på nyckeltal som använts är antal kvadratmeter samhällsfastighet respektive antal personer som kan bruka samhällsfastigheter och dess service. Ett annan exempel är nyckeltal som använts vid rapportering av verksamhet i bostadsfastigheter i utanförskapsområden. Då har antalet renoverade bostäder, antal nya bostäder, antal skapade jobb samt boende omsättning mätts. Sammanfattningsvis så är marknaden för sociala obligationer i Sverige både relativt liten och både ny och outvecklad. Klimatet på en sådan marknad gör det både svårt och dyrt att emittera obligationer. Avsaknaden av regleringar, gemensamma ramverk och definitioner innebär att det idag inte finns något lämpligt sätt att jämföra obligationer och därmed kan det inte säkerställas vilken eller vilka satsningar som är mest optimala. När det inte finns några gemensamma verktyg för att vare sig emittera eller följa upp projekt finansierade av sociala obligationer blir begreppet framgång inte helt entydigt. Något marknaden och branschen däremot är enade om är att social hållbarhet är en viktig aspekt i ett hållbart och välfungerande samhälle. / Social obligations are a type of obligation in which the financial resources invested are used for socially beneficial purposes. Social bonds are relatively new and therefore there is currently no general framework or rules on how financial resources within such a bond should be used. The lack of guidelines and recommendations means that companies that, as of today, have issued social bonds have done so at their own liking and benefit. This has resulted in a very broad market with few common definitions and similarities, making it difficult to compare bonds across the board. The monitoring of the funds allocated is also something that differs between the different bonds on the market. This is mainly done through the disclosure of ratios in the issuer's investor reports or annual reports. The frameworks have in all examined cases been developed jointly between the issuer and the investor, which means that each new company that has or wants to issue a social bond has to develop a new framework for the particular operation. The result is numerous variants of social bonds with different operational orientations, visions, monitoring, and implementation processes. In all the cases examined the key performance indicators that are monitored correspond to hard values. Some examples that are used are the number of square meters of community property and the number of people who can use the property and its services. Another example is the ratios used to describe the activities of residential properties in areas of low socioeconomic status. In this case, the number of renovated apartments, the number of new apartments, the number of jobs created, and the housing turnover are measured. In conclusion, the market for social bonds in Sweden is both relatively small but also both new and immature. The climate in such a market makes it both difficult and expensive to issue bonds. The lack of regulations, common frameworks and definitions means that there is currently no appropriate way to compare bonds and therefore it cannot be ensured which activities are the most optimal and successful. In the absence of common tools for both issuing and monitoring projects financed by social bonds, the concept of success becomes ambiguous. What the market and the industry do agree on, however, is that social sustainability is an important aspect of a sustainable and well-functioning society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-314774 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Fridström, Signe, Magnusson Thieurmel, Gabriel |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22409 |
Page generated in 0.002 seconds