This study is based on a field study carried out in Thailand during November and December 2009. The material is based on in-depth interviews with nine women that live in the northern parts of Thailand. Seven of them belong to the Karen minority group. The purpose of the study has been to highlight the different perspectives that exist in the city, and in the rural region, in the question of education and employment, equality in the household, and participation in society within the political area. The theoretical perspective has been preceded from a democratic perspective at an individual level. The results show that education is relevant in how women see themselves, and also gender equality in the household can be connected to influence in social life outside the household. This also shows that traditional norms play an important role. Especially in the case that the woman traditionally in Thailand has been responsible for the household, while the husband in the family has had responsibility for political decisions in society. Education can be seen to provide better conditions in life for women; an opportunity for more jobs, as well as an opportunity for an income. One difference is that for some rural women, educational aims are to learn to read and write Thai, while all the women in the city point out that a degree from the university is important. The comparison for women's responsibilities in the household and child-rearing shows that the rural women I interviewed in general are taking a greater responsibility in the household since the husbands are working a lot. The women in the city split the household chores more often between husband and wife. The Karen women I interviewed have highlighted the importance of the family, and then also their relatives. In the past, minority groups have been more vulnerable in the country, which could play a part in that family and relatives still are an additional safety net. In the area of participation in society outside the household, women in the rural area strongly believe that participation on a political level is an issue for men. And despite higher degree of education the women don’t have an increasing interest in participating. The women in the rural area though live close to the political authorities, which means that the majority of the women there have spoken directly to the leaders and thus can influence. Here, the level of education does not matter. The women in the city have not talked directly to the leaders to the same extent. Meanwhile, one of the women in the city has engaged herself politically. She thinks she could get respect, both as a woman and as Karen. She also sees that the possibilities for women to participate are growing in the cities, where the level of education generally is higher. Though, the other interviewees in the city would not want to be politically active. The only interest for them is to read about the situation and to vote. The women also speak about the leader as corrupt and selfish, which leads to low confidence in politicians. Finally, the study shows that traditional norms are still strong in the country, despite education and more equality in the household. Especially that woman should be responsible for the household, while the husband involve in social issues. This is shown particularly in the rural areas. In the city however, this is not highlighted in the same way. The women there have freed themselves more from the traditional norms. And two of the women with a higher degree, can run a household on only one salary. Several of my interviewees have also been moving between urban and rural areas. This makes transition between urban and rural areas not as strong as it were earlier, now it’d more gradual. At the same time the women have an everyday life in the specific social context, which result in that traditional norms are still stronger in the rural areas. / Denna studie baseras på en fältstudie som utförts i Thailand under november och december år 2009. Materialet utgår från djupintervjuer med nio kvinnor som lever i de norra delarna av Thailand. Sju av dessa kommer från minoritetsfolket Karen. Syftet med studien har varit att synliggöra de olika perspektiv som finns, i stad, respektive på landsbygd, i områdena utbildning och arbete, jämställdhet i hushållet, samt deltagande i samhällslivet inom den politiska sfären. Det teoretiska perspektivet har utgått från ett demokratiskt perspektiv på en individnivå. Resultaten visar att utbildning har betydelse för hur kvinnorna ser på sig själva, och även jämställdhet i hemmet kan kopplas till inflytande i samhällslivet. Här visar också att traditionella normer spelar en viktig roll. Speciellt i fråga om att kvinnan traditionellt i Thailand har haft ansvaret för hushållet, medan mannen i familjen har haft ansvaret för politiska beslut i samhället. Utbildning ses också som möjligheten till bättre förutsättningar i livet för kvinnorna, en möjlighet till fler jobb, samt en möjlighet till inkomst. En skillnad är dock att hos flera kvinnor på landsbygden syftar utbildning till att lära sig att kunna skriva och läsa Thai, medan alla kvinnor i staden framhåller att en utbildning med universitetsexamen är viktigt. I jämförelsen för kvinnornas ansvar i hushållet samt barnuppfostran, visar de intervjuade kvinnorna på landsbygden generellt att kvinnorna tar störst ansvar i hemmet då männen arbetar mycket. I staden är en uppdelning mellan hushållssysslorna större. Samtidigt kan två av kvinnorna i staden klara sig själva på en egen inkomst. De Karen-kvinnor jag intervjuat har lyft fram familjens betydelse, och då också sina släktingar. Tidigare har minoritetsgrupperna varit mer utsatta i landet, vilket kan spela in i att familj och släkt blir ett extra skyddsnät. Gällande deltagande i samhället utanför hushållet, menar kvinnorna på landsbygden starkare att detta är en fråga för männen. Trots utbildning för kvinnorna ökar inte intresset för att delta nämnvärt. En av kvinnorna känner dock inflytande med hjälp av sin utbildning. Dock lever kvinnorna närmare de politiska makthavarna på landsbygden, vilket gör att majoriteten av kvinnorna där direkt talat med ledarna och på det sättet har inflytande. Här har inte utbildningsnivån spelat roll. Kvinnorna i staden har dock inte i samma utsträckning talat direkt med ledarna. Samtidigt har en av kvinnorna i staden själv engagerat sig politiskt. Hon kände där att hon kunde få respekt, både som kvinna och Karen. Hon ser också att möjligheterna för kvinnor att delta ökar i städerna där utbildningsnivån generellt också är högre. Allmänt är informanterna annars intresserade av situationen och går och röstar. Majoriteten har dock inget intresse av att själva delta. Kvinnorna talar också om ledarna som korrumperade och själviska, vilket leder till ett lågt förtroende för politikerna. Slutligen visar studien att traditionella normer fortfarande lever starkt i landet, trots utbildning och mer jämställdhet i hushållet. Där kvinnan ska ansvara för hushållet medan mannen engagerar sig i samhällsfrågor. Detta visas framförallt på landsbygden. I staden är dock inte detta lika tydligt och där har kvinnorna frigjort sig mer från traditionella normer. Flera av mina informanter rör sig också över stora områden och mellan stad och landsbygd. Det gör att övergångarna mellan stad och landsbygd inte blir så starka som de tidigare varit, de blir mer gradvisa. Samtidigt visar informanterna att vardagslivet i det specifika sammanhanget påverkar den sociala kontexten, vilket gör att traditionella normer fortfarande lever starkare på landsbygden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-54542 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Westman, Malin |
| Publisher | Linköpings universitet, Avdelningen för Socialantropologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.014 seconds