<p>Nitrogen deposition leads to environmental damage in areas where the nitrogen deposition is high. Southwest Sweden receives an annual nitrogen deposition of up to 20 kg N/ha. Nitrogen that is not assimilated by the vegetation is accumulated in the soil, which may lead to nitrogen saturation and an elevated risk of nitrogen leaching. Nitrogen leaching from forest areas in southern Sweden has proven to be higher than from agricultural areas, which have been thought to be the main contributors to elevated nitrogen levels in rivers and lakes. The amount of nitrogen that leaches depends on the fraction of the total nitrogen in the soil that consists of nitrate, since nitrate is easily transported through the soil. Nitrogen leaching increases after clear-cutting since the uptake by vegetation is greatly reduced.</p><p>In this study the soil chemistry of two clear-cut spruce stands in Halland, in southwest Sweden, has been analyzed. A previous study in these areas has indicated higher nitrate concentrations in the groundwater in one of the areas and thus a greater nitrogen leaching. Nitrogen deposition in the two areas is estimated to be the same and therefore the soil chemistry has been analyzed to evaluate if differences in the soil can have resulted in differences in the nitrate concentration in the groundwater. The hypothesis is that the area with higher nitrate concentrations in the groundwater has properties more favorable for nitrification, which would be especially apparent in a lower carbon to nitrogen ratio. The pH and storage of nitrate, ammonium, total carbon, total nitrogen and exchangeable cations was analyzed in soil samples from both areas. In addition, a study of stand properties and previous use of the areas was made.</p><p>The analyses performed in this study indicate that the soil properties could not explain the differences in nitrate concentration in the groundwater. The differences found between the areas were that the area with lower nitrate concentrations in the groundwater had higher nitrate and ammonium concentrations and higher pH in the soil. The reason for this might be that the soil in this area has larger capacity to bind elements. The fact that the soil samples were sampled during different seasons probably had a major effect on these results. The history and stand properties of the two areas were similar. According to site index one area was more fertile, which benefits nitrification. This fact was not confirmed by the analyses, but it probably caused the nitrification rate to be higher in this area.</p> / <p>Det stora nedfallet av föroreningar i form av kväve i framförallt sydvästra Sverige leder till försurning och övergödning av både skogsmarker och vattendrag. Kvävedepositionen i södra Sverige kan uppgå till 20 kg N/ha och år. Det kväve som inte tas upp av vegetationen ackumuleras i marken som efterhand riskerar att bli kvävemättad vilket ökar risken för kväveutlakning. Kväveutlakningen från svenska skogsmarker har visat sig kunna vara i samma storleksordning som från jordbruksmarker som anses vara en av de största orsakerna till ökande kvävehalter i sjöar och vattendrag. Kväveutlakningens storlek beror till stor del på hur stor del av markens kväveförråd som finns i den oorganiska formen nitrat eftersom den är en lättrörlig jon. Efter skogsavverkning ökar nitratutlakningen betydligt på grund av att det finns väldigt lite vegetation kvar som tar upp kväveföreningarna.</p><p>I den här studien har markkemin i två avverkade granskogsområden i Halland undersökts. Tidigare studier i dessa två områden har visat att halterna av nitrat var högre i grundvattnet i det ena området än i det andra, och således var även nitratutlakningen större i detta område. Eftersom kvävedepositionen anses vara densamma i de två områdena har markemin undersökts för att finna skillnader där som kan förklara de olika nitratnivåerna i grundvattnet. Hypotesen var att det ena området skulle ha mer gynnsamma förhållanden för nitrifikation, framförallt en lägre C/N-kvot. Markens förråd av nitrat- och ammoniumkväve, totalkol, totalkväve, utbytbara katjoner samt pH undersöktes i båda områdena. En studie av områdenas historia gjordes även för att kunna utesluta skillnader där som kunde ge upphov till skillnaden i nitrat i grundvattnet.</p><p>Slutsatsen som kan dras från studien är att de analyserade egenskaperna inte visade på mer gynnsamma förhållanden för nitrifikation i det ena området än i det andra. Ingen skillnad i C/N-kvot uppmättes. Skillnaderna som hittades var att området med lägst halter av nitrat i grundvattnet hade högst halter av oorganiskt kväve i marken och högre pH. Att nitrathalterna var högre i grundvattnet men inte i marken kan ha sin förklaring i att marken i det ena området har större förmåga att binda till sig kväve vilket gör att det inte lika lätt kommer ut i grundvattnet. Antagligen spelade det stor roll för dessa resultat att jordproven tagits vid olika årstider. Undersökningen av tidigare användningsområde i skogarna visade att de hade en tämligen liknade historia. Det ena området har enligt ståndortsindex högre bördighet vilket gynnar nitrifikation. Detta framgick dock inte av analyserna men är antagligen orsaken till de högre nitrathalterna i grundvattnet i detta område.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-9282 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Beckman, Marie |
| Publisher | Uppsala University, Department of Earth Sciences, Uppsala : Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 05 032 |
Page generated in 0.0026 seconds