Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft. Under det senaste seklet har skolan även använts som sortering av människor från olika klasser i samhället. Tidigare fanns det en skola för arbetarklassens barn och en för högre klassers barn och skolans uppdrag var att sortera eleverna till rätt plats i livet. Under efterkrigstiden, och fram till 2000-talet, gjordes strukturella förändringar av skolan för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar och gymnasieskolan gjordes om. Det som nu, år 2011, skett är en förändring i motsatt riktning. Även om skolpolitiker eller partier inte talar om sortering handlar det om att vissa sociala klasser har andra förutsättningar att ta till sig och utnyttja, utbildning på olika sätt. Denna uppsats handlar om den nya gymnasiereformen (GY11) och huruvida valet till gymnasiet påverkas av elevernas sociala bakgrund. Uppsatsen handlar även om gymnasiereformens historiska kontext och hur de förändringar som gjorts har påverkat den sociala sorteringen. Resultatet av undersökningen visar att det finns en viss social skillnad mellan de ungdomar som valt att gå på ett studieförberedande program och de som valt att gå på ett yrkesförberedande, både efter gymnasiereformen 2011 men även före. Jämförelser med tidigare studier visar att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella skillnader då resultatet visar det samma. Många elever som kommer från en högre social bakgrund väljer oftast att gå på ett studieförberedande program, såsom naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt. De elever som istället kommer från en lägre social klass, och kanske då även med ett mindre kulturellt kapital, väljer oftare att gå på ett yrkesförberedande program. Undersökningen visar även, i koppling till tidigare forskning och teori, att valet till gymnasiet görs i en kontext, en kontext eleverna allt som oftast känner sig hemma i.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-17045 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Haugseth, Elisabeth |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds