Vilken kompetens en specialpedagog har kan vara varierad - olika utbildningsbakgrunder, olika erfarenheter och olika möten med individer, grupper och organisationer formar oss som såväl yrkes-, som privatpersoner. I vår studie har vi utgått från den kompetens som vi förväntas ha enligt högskoleförordningen för specialpedagoger (SFS 2017:1111). Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur specialpedagogens kompetens tillvaratas inom en skolas organisation. Vår uppfattning är att en skola behöver ha en vision av att vara en lärande organisation, en organisation som fokuserar på allas lärande och utveckling, en organisation i ständig förändring för att möta de utmaningar som uppstår i en skolas vardag.Vi valde att undersöka detta närmare genom att utföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger och sju rektorer på fem skolor i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats. Resultatet pekar på att skolans organisation kring specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt. Rektors förståelse av de specialpedagogiska uppdraget avspeglas i sättet att organisera skolan. Specialpedagogen har en mångfacetterad yrkesroll och i stort sett ingen av de skolor vi besökt utformas specialpedagogens arbete på samma sätt, även om det finns likheter. Vi uppfattar, i likhet med tidigare forskning, att specialpedagoger ofta får uppdrag som till stora delar är mer lika ett specialläraruppdrag, det vill säga arbete med elever istället för att arbeta för elever. Vi fann också att skolutveckling är ett område som specialpedagoger har svårt att göra anspråk på. Internationella studier pekar på liknande resultat avseende specialpedagogens yrkesroll.Utifrån vår empiri kan vi dra några slutsatser då vi tycker oss kunna se att ju närmare en skola är definitionen av en lärande organisation, desto bättre tillvaratar man specialpedagogens kompetens. Som teoretisk förankring valde vi att använda oss av systemteori, Senges definition av en lärande organisation och Scherps VISKA-modell. / The skills of a special educator can be varied - different educational backgrounds, different experiences and different encounters with individuals, groups and organizations shape us as both professionals and individuals. In our study, we have started from the competence that we are expected to have according to the Higher Education Ordinance for special educators (SFS 2017: 1111).The purpose of our degree project has been to find out how the special educator's competence is utilized within a school's organization. Our view is that a school needs to have a vision of being a learning organization, an organization that focuses on everyone's learning and development, an organization in constant change to meet the challenges that arise in a school's everyday life.We chose to investigate this in more detail by conducting semi-structured qualitative interviews with five special educators and seven principals at five schools in southern Sweden. The interviews were analyzed with inspiration from a phenomenographic approach.The results indicate that the school's organization around the special educator's assignment differs. The principal's understanding of the special education assignment is reflected in the way the school is organized. The special educator has a multifaceted professional role and virtually none of the schools we visited design the special educator's work in the same way, even though there are similarities. We perceive, as in previous research, that special educators often receive assignments that are largely more like a special needs teacher assignment, ie work with students instead of working for students.We also found that school development is an area that special educators have difficulty claiming. International studies point to similar results regarding the special educator's professional role.Based on our empirical data, we can draw some conclusions as we think we can see that the closer a school is to the definition of a learning organization, the better one utilizes the special educator's competence.As a theoretical foundation, we chose to use systems theory, Seng's definition of a learning organization and Scherp's VISKA model.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-32372 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ekberg, Anna, Ahlbeck, Sabina |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds