Among Swedish speech and language pathologists there is a need for extended knowledge of existing treatment methods for aphasia. Currently, there is an ongoing process to develop clinical guidelines for aphasia rehabilitation. Therefore, a knowledge base is needed, including a description of existing treatment methods, their theoretical foundation and evidence base. The aim of the present study was to compose an evidence-based summation of treatment methods for auditory comprehension disorder in people with aphasia. A systematic literature search was conducted using the following databases: PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL and Speechbite. Additionally, several studies were found by manual searches. Twenty-three articles were chosen and assessed. A total of 13 different treatment methods were described. Most of the included studies had a poor quality and few participants. The majority of the treatment methods were found to have an insufficient evidence base, with the exception of CIAT and Hand-action observation treatment. They were found to have moderate and limited evidence. Most of the included studies have shown a significant improvement of auditory comprehension following speech and language therapy. Although, for speech and language pathologists to be able to choose a specific treatment method based on evidence, larger studies with higher quality will be needed. / Bland svenska logopeder finns behov av utökad kunskap om vilka specifika metoder som finns för behandling av afasi. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram kliniska riktlinjer för afasi. Syftet med studien var att ta fram ett evidensbaserat kunskapsunderlag med en beskrivning av olika metoder för behandling av hörförståelse hos personer med afasi. Resultatet av den aktuella studien ämnas användas till arbetet med de kliniska riktlinjerna. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PsycINFO, Cochrane Library, CINAHL samt Speechbite. Utöver detta handsöktes ytterligare artiklar. Sammanlagt 23 artiklar kvalitetsgranskades och evidensstyrkan för varje metod bedömdes enligt SBU:s beskrivning av GRADE-systemet. I kunskapsunderlaget presenteras sammanlagt 13 olika behandlingsmetoder för behandling av hörförståelse. De flesta av de ingående studierna hade en bristande studiekvalitet med lågt antal deltagare. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, med undantag för CIAT och Hand-action observation treatment som bedömdes ha måttlig respektive begränsad evidens. De ingående studierna har övervägande visat att logopedisk behandling ger ett signifikant förbättrat resultat på hörförståelse. Större behandlingsstudier med bättre kvalitet behövs dock för att kliniska logopeder ska kunna välja en behandlingsmetod framför en annan på en evidensbaserad grund.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-402964 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Lindberg, Evelina, Skoghag, Victoria |
| Publisher | Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi, Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisterarbete i logopedi ; 185 |
Page generated in 0.0021 seconds