Syfte: Att öka förståelsen för anhörigas levda erfarenheter av aktivitetsbalans när sammanboende partner drabbats av stroke. Metod: Individuella kvalitativa intervjuer med sju personer (alla kvinnor, ålder 63 - 87år) sammanboende med manlig partner som drabbats av stroke (strokeinsjuknandet 6 - 24 månader sedan). Fenomenologisk hermeneutisk metod användes för dataanalys. Resultat: Deltagarna beskriver den essentiella meningen av aktivitetsbalans som en känsla av frihet och kontroll. Det är en strävan för deltagarna att uppnå en känsla av balans i alla dimensioner av fenomenet aktivitetsbalans. Faktorer i omgivningen och hos personen kan möjliggöra eller hindra anpassningen till den nya livssituationen och till den nya rollen som informell vårdgivare. Vid aktivitetsobalans beskriver deltagarna tecken på ohälsa. Konklusion: Deltagarnas nya roll som informell vårdgivare påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Studien belyser vikten att som arbetsterapeut inkludera den anhörige i rehabiliteringsprocessen, ge den anhörige möjlighet att utforska den nya rollen och utveckla egen känsla av kompetens då detta påverkar upplevelsen av aktivitetsbalans. Fokus mot de anhörigas aktivitetsbalans och aktivitetsmönster är av betydelse i syfte att förebygga ohälsa. / Aim: To develop an understanding of relatives´ lived experiences of occupational balance when cohabiting partner suffers from stroke. Material and method: Individual qualitative interviews with seven informants (all female, aged 63-87) living together with a male partner that suffered from stroke in the past 6-24 months. The interviews were analyzed using phenomenological hermeneutical method. Result: The informants describe the essential meaning of occupational balance as a sense of having control and freedom. The informants are striving to achieve a feeling of balance in every dimension of the phenomena. Personal and environmental factors can enable or inhibit the adaptation in the new life situation and the new role as an informal caregiver. In case of occupational imbalance, the informants express experience of physical, cognitive and psychological health issues. Conclusion: The informants´ new role as an informal caregiver affects the experience of occupational balance. This study illustrates the importance of including the closest relatives in the process of rehabilitation, to let them explore the new role as a caregiver and to achieve a feeling of competence and confidence. The concern of the closest relatives´ occupational balance and activity pattern is relevant to prevent illness.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-46724 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Eklund, Linda |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds