Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning i en svensk förskolekontext. Syftet är också att beskriva språkutvecklande undervisning med fokus på utveckling av ordförrådet hos barn med språkstörning på några språkförskolor. De preciserade frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare sitt medvetna arbete med ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i förskoleåldern? Hur motiveras valet av ord i undervisningssammanhang för 3-5-åriga barn med språkstörning i språkförskolan? Teori De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv; de kategoriska och relationella perspektiven samt det kompensatoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Metod Studien utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar på språkförskola genomfördes via Zoom. För att bearbeta och kategorisera empirin gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att de lexikala och pragmatiska delarna av språket ligger mycket nära varandra i den ordförrådsutvecklande undervisningen för barn med språkstörning i språkförskolan. Förskollärarna motiverar val av ord som utvecklar barnens samspel och kommunikation, kategorier av ord som utgår ifrån ett tema samt ord som anses nödvändiga i vardagen. I undervisningssammanhang lyfts språkförskolans organisation, tydlighet i miljön, konkretisering och repetition samt aspekter som tid och koncentration som avgörande faktorer för barns lärande. Språkförskolans uppdrag handlar dels om erbjuda barnen intervention som riktar sig till enskilda barns specifika språkliga svårigheter och dels ska de erbjudas undervisning med utgångspunkt i förskolans läroplan. Specialpedagogiska implikationer Som ett komplement till de internationella studier som finns om ordförrådsutveckling för barn med språkstörning i förskoleåldern bidrar denna studie med kunskap kring ordförrådsutvecklande undervisning för barn med språkstörning i en svensk kontext. Den svenska kontexten gäller inte bara språkförskolor utan förskolor i allmänhet. En speciallärare med inriktning grav språkstörning kan, exempelvis genom handledning, bidra med att kunskapen kring språkstörning och språkutvecklande undervisning sprids i förskolan.Det finns många barn med språkstörning eller i annan språklig sårbarhet som gynnas av ett medvetet arbetssätt kring utvecklandet av ordförråd och socialt samspel. Barn med språkstörning gynnas av arbete i små grupper, närvarande och stöttande vuxna, en strukturerad lärmiljö samt explicit ordinlärning genom repetition och variation. De behöver träna på ord som utvecklar kommunikationen i lek och andra sociala sammanhang samt olika kategorier av ord som de möter och har nytta av i sin vardag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43594 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Alfredsson, Stina |
| Publisher | Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds