Sammanfattning: Törn, Marie (2024). "Finns det någon kändis med språkstörning?" En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter och upplevelser av anpassningar och stödinsatser i gymnasieskolan hos individer med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Studien förväntas bidra med kunskap om skolsituationen för elever med språkstörning i gymnasieskolan. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur individer med språkstörning erfar och upplever gymnasieskolans förmåga att anpassa utbildningen till deras olika förutsättningar. Frågeställningar: Vilka anpassningar och stödinsatser har informanterna erbjudits i gymnasieskolan? Vilka erfarenheter och upplevelser har informanterna av dessa anpassningar och stödinsatser? Teori: Utifrån syfte och frågeställningar har sociokulturellt perspektiv valts som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Som ett fördjupande perspektiv valdes kommunikativt relationellt perspektiv (KoRP). Metod: Metodansaten i denna studie är kvalitativ och inspirerad av hermeneutik. Semistrukturerade intervjuer har använts för empiriinsamlingen. Urvalet av informanter var målstyrt. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval har använts. Sex informanter intervjuades. Analysmetoden har varit tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna erbjudits olika anpassningar och stödinsatser. De vanligaste är mer tid och alternativa redovisningsformer. Andra erbjudna anpassningar och stödinsatser har varit alternativa lärverktyg och hjälpmedel av olika slag. Gemensamt för erbjudna anpassningar och stödinsatser är att skolorna förefaller ha erbjudit dessa utan någon egentlig systematik, förutom i en specialklass. Resultatet visar vidare på vikten av att elever blir bemötta med respekt och förståelse. Flera olika personalkategorier beskrivs som betydelsefulla. Resultatet visar även att kunskaper om språkstörning brister i gymnasieskolan och att det påverkar vilka anpassningar och stödinsatser som erbjudits. Specialpedagogiska implikationer: Studien visar bl.a. att kunskapen om språkstörning och lämpliga anpassningar och stödinsatser varit begränsad. Speciallärare med specialisering grav språkstörning spelar en viktig roll t.ex. gällande kunskapsspridning. Då en språkstörning påverkar flera olika aspekter av en individs liv är det viktigt att det tas ett helhetsgrepp på skolsituationen. Gymnasieskolan behöver säkerställa att elevers eventuella stödbehov kartläggs och utreds samt att åtgärder vidtas. Ett första steg är att se till att överlämningen mellan skolenheter fungerar i enlighet med lagstiftningen. Stödstrukturer behöver också omfatta såväl lärande som delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolor behöver vidare ta ett större ansvar för att elevers behov synliggörs och kommuniceras till berörda lärare. Även här kan specialläraren vara behjälplig. Elever bör inte lämnas ensamma med ansvaret att informera berörd skolpersonal om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser om de inte själva önskar det.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-68963 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Törn, Marie |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds