Byggprocessens klimatpåverkan i Sverige uppgår till tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Aktörerna inom byggbranschen behöver tydliggöra byggprocessens klimatbelastning och öka kunskapen om den. I det här arbetet har en alternativ stomme i limträ dimensionerats till en butik i Umeå vars stomme byggs i stål. Som balklösning valdes en underspänd treledstakstol på två stöd med en spännvidd på 40 m. Det har även gjorts en miljöjämförelse mellan de båda stommaterialen utifrån mängd för respektive stomme, 31 ton stål mot 150 m3 limträ. Miljöanalysen gjordes med hjälp av ekostrategihjulet som används för miljöanpassad produktutveckling samt utifrån identifiering av miljöaspekter från tillverkningen av materialen. Miljöaspekterna knöts sedan till hållbarhetsprinciper och graderades utifrån omfattning, allvarlighetsgrad och frekvens. Ambitionen med projektet var att visa att en trästomme kan bära laster lika bra som en stålstomme men också att öka medvetenheten hos beställare och andra aktörer att välja mer miljövänliga material. Resultaten visade att en trästomme var möjlig att utforma till butiken utifrån rådande förutsättningar men med ökad bygghöjd och invändig volym som följd. Båda stommarna uppfyllde kraven för en stommes funktion, men hade lite olika egenskaper. Sett till energianvändning vid tillverkning förbrukade limträstommen nästan dubbelt så mycket energi som stålstommen men energikällan för trästommen var nästan helt förnybar medan ståltillverkningen i princip bara använder energi från fossila källor. Stålstommens koldioxidutsläpp var över 170 ton mer än trästommens som istället binder koldioxid. Stålstommens tillverkning förbrukade också över 600 kubikmeter mer vatten än trästommen samt producerade mera avfall. I det här fallet genererade transporterna för stålstommen 3 ton mer koldioxidutsläpp än limträstommen, detta kan bero på närheten till både träråvara som limträleverantör, vilket understryker devisen om att tänka lokalt gör bra för miljön. / The construction process in Sweden generates ten million carbon dioxide equivalents per year. Actors involved in the construction industry needs to clarify the climate load of the construction process and increase the knowledge of it. In this paper an alternative frame in glulam has been designed for a grocery store with a steel frame. As the bearing beam has a tensed three joint truss been used with a range of 40 meter. This work also includes an environmental comparison between steel and glulam as frame material set out from the amount of steel and glulam used in the frames, 31 ton of steel compared with 150 m3 glulam. The environmental analyses have been done by using the Eco strategy wheel, that is a tool used for optimizing a product regarding the environment, and by identifying environmental aspects from the manufacturing of the materials. The environmental aspects were then associated with the sustainability principles and graded by extent, severity and frequency. The ambition of this project was to show that a glulam frame can carry loads as good as a steel frame and to increase the knowledge of persons involved in the construction process to choose materials that are good for the environment. The results show that it was possible to design a glulam frame for the store but with an increased building height and volume as a consequence. Both frames could carry the loads but had different qualities. When the use of energy in the manufacture process were compared it showed that the glulam frame used almost twice the amount of energy compared to the steel frame, but in the process of manufacturing glulam almost all energy used came from renewable sources while the manufacturing of steel uses almost only energy from non-renewable sources. The carbon dioxide emission of the steel frame was 170 ton more than of the glulam frame that instead binds carbon dioxide. In the production of the steel frame the steel consumes 600 m3 more fresh water than the glulam frame and the steel process generate more waste. The transport of the steel frame also generates more carbon dioxide than the transport of the glulam, much thanks to the nearness of material and supplier of glulam to the construction site. This shows that it is good for the environment to think local.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-148561 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Brager, Eveliina |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds