The basis of this thesis has been the concept of “strandskydd” as one of the tools with which the Swedish state and municipalities can plan and rescript construction in areas not included in the regular municipality planning process. The to be or not to be of” strandskydd” has been debated since the introduction of the general law in the 1950’s. Since the beginning of the debate and thelegislation, the conflict between individual property rights and the common good has been ever present. After the introduction of the ecological aspect of the purpose of the law in the 1990’s the state has been given further arguments to legitimize an intrusion in the individual property rights in order to preserve the common good. “Strandskydd” is in its core a political phenomenon where political processes motivate and legitimize restrictions of the citizens possibilities to change their living environment. The possibility of the state to do this is connected to de interpretation and understanding of what is to be protected and what is the purpose of the legislation. The construction of a concept is an act grounded in politics as well as in power. From a perspective based on “strandskydd” it is therefore interesting to study how the construction of the concept “strandskydd” includes or excludes different points of view and what consequences this entails on the individual property rights. The purpose of this study is to analyse how the intervention of the state on the individual rights of property are legitimized. This will be done with a study of the construction of the concept of “strandskydd” in various documents connected to the dispensgiving process. The purpose of this thesis is furthermore to contribute with knowledge connected to the phenomenon “strandskydd” as a given part of planning and the power relations that exits between planners as civil-servants and common citizens in planning in areas not-included in the traditional municipality planning. The empiric of this thesis is constructed by various documents connected to the “dispensgivning” process that has been actualized during 2016. In order to analyse this material with the purpose of studying the construction of the concept of “strandskydd” the method discourse analysis has been used. The result of this analysis has been related to the theoretical perspective which is based on the concept of power. It has also been related to the already existing scientific studies connected to “strandskydd” and its consequences for individual property rights. It is possible to draw a wide range of conclusions on the base of this thesis. The construction of the concept “strandskydd” contains a hegemonic discourse which describes the concept as a particularly valuable common good. In an antagonistic relationship with this discourse stands the one that contains the concept of individual interests which shows areas of conflict between what, according to the state, shall be seen as a common interest and the change which the citizen wishes to realize. The basis of the understanding of the phenomenon “strandskydd” in the empiric material is that the changes which are proposed by the citizens always compose a threat to the common good, if not in the present then in some vague, undefined future. These vague arguments situate the individual citizen in an unequal power relation in their dealings with the state authorities. In conclusion the concept is constructed in such a manner that vague, political arguments, which prefer to safeguard the interest of temporarily visiting tourists, create real life consequences for not only the individual property owner but for the countryside as a whole. / Denna studie har gjorts med utgångspunkt i strandskyddet som ett utav de verktyg som staten har tillgång till när det gäller planering och styrning av icke detaljplanelagda områden. Strandskyddets vara eller icke vara har varit föremål för debatt sedan lagen infördes på 1950-talet. Vidare har konflikten mellan den enskildes möjlighet att utforma sin livsmiljö och statens behov av att ingripa för det allmännas bästa varit närvarande såväl historisk som i nutida diskussioner. Sedan det tudelade syftet av strandskyddet introducerades på 90-talet har staten fått ytterligare argument att begränsa den individuella friheten för att värna om det allmännas bästa. Strandskydd är i grunden ett politiskt fenomen där politiska processer motiverar och legitimerar ett långtgående ingrepp i individens möjligheter att påverka sin livsmiljö. Statens möjlighet till ingripande är kopplad till tolkning och förståelse av vad som ska skyddas samt vad som är syftet med strandskyddet. Konstruktionen av ett begrepp är en handling förankrad i såväl politik som maktutövning. Utifrån ett fysiskt planeringsperspektiv är det därför intressant att studera hur konstruktionen av begreppet strandskyddpremierar alternativt exkluderar olika synsätt vilket i förlängningen får konsekvenser för den enskildes möjlighet att råda över sin egendom. Syftet är att undersöka hur statliga ingrepp på den enskildes rådighet över sin fastighet legitimeras. Detta genom att undersöka hur begreppet strandskydd konstrueras i myndighetsdokument. Vidare är syftet att bidra till en ökad kunskap om strandskyddet som planeringsförutsättning samt det maktförhållande som finns mellan tjänstemän och privatpersoner i statligt initierad fysisk planering. Studiens empiri består av ett urval av överprövade strandskyddsdispenser med tillhörande handlingar upprättade under 2016. För att analysera detta material med utgångspunkt att studera hur begreppet strandskydd konstrueras har diskursanalys använts. Resultatet av diskursanalysen har sedan relaterats dels till arbetets teori, vilken har grundat sig på begreppet makt, och dels i arbetets forskningsöversikt där fokus har varit på strandskyddet som fenomen och individens rättigheter i förhållande till detta. Utifrån detta arbete är det möjligt att dra en rad olika slutsatser. För det första förkommer det i konstruktionen av begreppet strandskydd en hegemonisk diskurs som beskriver strandskyddet som ett särskilt viktigt allmänintresse. Den diskurs som rör det enskilda intresset står i ett antagonistiskt förhållande till denna vilket visar på konfliktytor mellan det som från länsstyrelsens sida ses som allmänt intresse och de åtgärder som den enskilde vill genomföra. För det andra är grundförståelsen i den studerade empirin att de åtgärder som föreslås av en enskild alltid hotar strandskyddet, om inte idag så i någon obestämd framtid. Detta vaga argument ger den enskilde svårigheter att bemöta krav och utlåtanden från länsstyrelsen, något som etablerar ett ojämlikt maktförhållande dem emellan. Slutligen är begreppet strandskydd konstruerat på ett sådant sätt att vaga, politiskt baserade argument, vilka premierar turisters tillfälliga användande av stränderna, får en reell påverkan på markägarens möjlighet att förändra sin fastighet, något som kan leda till ekonomiska konsekvenser inte bara för den enskilde utan landsbygden som helhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:bth-16331 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Löfgren, Emmie |
| Publisher | Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0037 seconds