Apple pomace is a solid by-product acquired from pressing and crushing millions of tons of apple in juice-industries. It represents 25-30 % of the original fruit and consists of peels, seeds and pulp. This raw material has multiple applications due to its high carbohydrate and moisture content. This bachelor thesis evaluated the use apple pomace acquired from Herrljunga cider for the cultivation of a filamentous fungus to produce biomass and ethanol. Different pretreatment strategies were applied to the apple pomace to extract as much sugars as possible. Several batches were made by mixing pomace and distilled water at different ratios (g pomace per g water) and different water temperatures. Apple juice was produced by filtering soaked pomace using a fine fabric. Apple pomace suspensions were made by adding pomace and water without mixing it (non-homogenised) and homogenised suspensions by mixing with a kitchen blender. Some apple juice batches were pH adjusted to 5.5 to investigate the effect on the fungal growth. The batches were put in Erlenmeyer flasks, sterilised and inoculated with the fungal strain Rhizomucor that has been isolated from Indonesian leaves used for tempe preparation. The Erlenmeyer flasks were incubated in a water shake for 72 h. Samples were taken every 24 h to follow sugar and ethanol concentrations. The samples were analysed by HPLC (High-Performance Liquid Chromatography). The results showed that apple pomace suspension did not perform well compared to the apple juice since the suspension was too viscous and lacked oxygen for the fungus to grow properly in the solution. The apple juice did show a significant improvement compared to the suspension, however pH adjustment to 5.5 had a negative impact on the fungal growth. Cold pre-treatment with an apple pomace to water ratio of 1 g pomace /g water produced the most biomass, with a yield of 9.7 g biomass per kg dry apple pomace. For ethanol production, an apple pomace to water ratio of 1 g pomace /g water using hot water had the highest yield of 11.2 g ethanol per kg dry apple pomace. / Äppelpressmassa är en solid biprodukt, producerad genom att pressa och trycka milliontals ton äpple i bland annat juiceindustrier. Den kvarstående massan motsvarar 25-30 % av äpplet och består utav skal, frön och fruktkött. Denna råvara har många tillämpningar då den har ett högt kolhydrat- och vätskeinnehåll. Detta examensarbete utvärderade användningen av äppelpressmassa från Herrljunga cider för att odla en filamentös svamp i syfte att producera biomassa och etanol. Massan blev utsatt för olika förbehandlingar för att extrahera så mycket socker som möjligt. Olika satser gjordes genom att blanda äppelpressmassa med vatten i olika förhållanden (g äppelpressmassa per g vatten) och olika vattentemperaturer. Äppeljuice producerades genom att filtrera blöt massa med ett fint tyg. Suspensioner gjordes genom att tillsätta vatten till massan och inte blanda det (icke-homogent). En annan variant gjordes genom att blanda äppelpressmassa och vatten med en mixer (homogent). Några utav äppeljuicesatserna pH justerades till 5.5 för att se hur det påverkade svamptillväxten. Satserna flyttades till Erlenmeyer flaskor, steriliserades och ympades med den filamentösa svampen Rhizomucor. Erlenmeyer flaskorna flyttades till ett skakvattenbad för att jäsa i 72 timmar. Prover togs var 24:e timma för att se socker- och etanolkoncentrationerna ändras. Detta analyserades med hjälp utav en HPLC. Resultaten visade att suspensionssatserna inte presterade bra jämfört med äppeljuicesatserna. Detta misstänks bero på att innehållet var väldigt visköst och hade lågt syreinnehåll för svampen att kunna växa. Att justera pH till 5.5 för äppeljuicesatserna visade sig inte vara bra, de presterade sämre jämfört med justerade satser. Förbehandlingen med en äppelpressmassa till vatten förhållandet på 1 g äppelpressmassa/1 g kallt vatten producerade mest biomassa med ett utbyte av 9.7 g torr biomassa per kg torr äppelpressmassa. För etanolproduktion hade förbehandlingsmetoden med en äppelpressmassa till vatten förhållandet på 1 g äppelpressmassa/1 g varmt vatten högst utbyte med 11.2 g etanol per kg torr äppelpressmassa.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21676 |
Date | January 2019 |
Creators | Floberg Karlsson, Bill, Viitala, Jonatan |
Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds