The aim of this study was to prepare a management plan for the future nature reserve Helges hage in Eksta, Gotland. The area has a long continuity as a woodland and has been used as pasture and for selective logging. This type of forestry practices creates a dynamic, heterogeneous landscape with a rich biodiversity. In Helges hage many unusual soil fungi and two endangered grass species have been found. Grazed woodlands is one of the habitats that has decreased most in Sweden the last century as a result of the modern forestry. Helges hage has not been grazed since the 1960 and the forest understory is now overgrown by shrubs and saplings. In order to preserve the natural values of a grazed woodland it is required to reintroduce grazing and that parts of the forest is thinned in order to create a less dense forest with more light reaching the ground.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Apple pomace is a solid by-product acquired from pressing and crushing millions of tons of apple in juice-industries. It represents 25-30 % of the original fruit and consists of peels, seeds and pulp. This raw material has multiple applications due to its high carbohydrate and moisture content. This bachelor thesis evaluated the use apple pomace acquired from Herrljunga cider for the cultivation of a filamentous fungus to produce biomass and ethanol. Different pretreatment strategies were applied to the apple pomace to extract as much sugars as possible. Several batches were made by mixing pomace and distilled water at different ratios (g pomace per g water) and different water temperatures. Apple juice was produced by filtering soaked pomace using a fine fabric. Apple pomace suspensions were made by adding pomace and water without mixing it (non-homogenised) and homogenised suspensions by mixing with a kitchen blender. Some apple juice batches were pH adjusted to 5.5 to investigate the effect on the fungal growth. The batches were put in Erlenmeyer flasks, sterilised and inoculated with the fungal strain Rhizomucor that has been isolated from Indonesian leaves used for tempe preparation. The Erlenmeyer flasks were incubated in a water shake for 72 h. Samples were taken every 24 h to follow sugar and ethanol concentrations. The samples were analysed by HPLC (High-Performance Liquid Chromatography). The results showed that apple pomace suspension did not perform well compared to the apple juice since the suspension was too viscous and lacked oxygen for the fungus to grow properly in the solution. The apple juice did show a significant improvement compared to the suspension, however pH adjustment to 5.5 had a negative impact on the fungal growth. Cold pre-treatment with an apple pomace to water ratio of 1 g pomace /g water produced the most biomass, with a yield of 9.7 g biomass per kg dry apple pomace. For ethanol production, an apple pomace to water ratio of 1 g pomace /g water using hot water had the highest yield of 11.2 g ethanol per kg dry apple pomace. / Äppelpressmassa är en solid biprodukt, producerad genom att pressa och trycka milliontals ton äpple i bland annat juiceindustrier. Den kvarstående massan motsvarar 25-30 % av äpplet och består utav skal, frön och fruktkött. Denna råvara har många tillämpningar då den har ett högt kolhydrat- och vätskeinnehåll. Detta examensarbete utvärderade användningen av äppelpressmassa från Herrljunga cider för att odla en filamentös svamp i syfte att producera biomassa och etanol. Massan blev utsatt för olika förbehandlingar för att extrahera så mycket socker som möjligt. Olika satser gjordes genom att blanda äppelpressmassa med vatten i olika förhållanden (g äppelpressmassa per g vatten) och olika vattentemperaturer. Äppeljuice producerades genom att filtrera blöt massa med ett fint tyg. Suspensioner gjordes genom att tillsätta vatten till massan och inte blanda det (icke-homogent). En annan variant gjordes genom att blanda äppelpressmassa och vatten med en mixer (homogent). Några utav äppeljuicesatserna pH justerades till 5.5 för att se hur det påverkade svamptillväxten. Satserna flyttades till Erlenmeyer flaskor, steriliserades och ympades med den filamentösa svampen Rhizomucor. Erlenmeyer flaskorna flyttades till ett skakvattenbad för att jäsa i 72 timmar. Prover togs var 24:e timma för att se socker- och etanolkoncentrationerna ändras. Detta analyserades med hjälp utav en HPLC. Resultaten visade att suspensionssatserna inte presterade bra jämfört med äppeljuicesatserna. Detta misstänks bero på att innehållet var väldigt visköst och hade lågt syreinnehåll för svampen att kunna växa. Att justera pH till 5.5 för äppeljuicesatserna visade sig inte vara bra, de presterade sämre jämfört med justerade satser. Förbehandlingen med en äppelpressmassa till vatten förhållandet på 1 g äppelpressmassa/1 g kallt vatten producerade mest biomassa med ett utbyte av 9.7 g torr biomassa per kg torr äppelpressmassa. För etanolproduktion hade förbehandlingsmetoden med en äppelpressmassa till vatten förhållandet på 1 g äppelpressmassa/1 g varmt vatten högst utbyte med 11.2 g etanol per kg torr äppelpressmassa.

No description available.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur dagens urbanamänniska använder sig av skogens ätliga resurser, såsom svamp och bär. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). Användningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill säga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat på hur vanor förändras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgränsa studien är detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts. Studienär indelad i tre huvudteman: (1) Vad som plockas, hur mycket och varför? (2) Den kulturellabetydelsen och tradition (3) Kunskapsöverföring till nästa generation. Både kvantitativ liksomkvalitativ metod har använts, detta i form av en enkätundersökning samt ett antal intervjuer.Kunskap om hur människor använder sig av tätortsnära naturområden är viktig för att kunnafatta goda beslut inom bland annat stadsplanering och skogsutveckling. Studien har visat att främst svampplockning är av stor kulturell betydelse för många i gruppenPPBS, men att vanorna varierat på olika platser och tider i livet. Traditionen att plocka ochkunskaperna knutna till detta förs till viss mån vidare mellan generationer och kommertroligtvis fortskrida även i framtiden. Dels som rekreationsaktivitet men kanske även inom en”ny” trend av självhushållning och rena råvaror. Studien visar även att vistelse i skogsområden,för allmän rekreation eller svamp- och bärplockning, är en populär och viktig aktivitet förmänniskor i gruppen.

No description available.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl ledde till en spridning av radioaktiva ämnen över Europa och Sverige. År 2018 är det 32 år sedan kärnkraftsolyckan ägde rum och den enda radioaktiva isotopen som finns kvar i det svenska ekosystemet som följd av olyckan i en betydande mängd är Cs-137, på grund av dess 30-åriga halveringstid. Genom att bestämma aktiviteten hos svamp kan halten Cs-137 i mark uppskattas. Hösten 2018 kommer det tvärvetenskapliga massexperimentet Strålande jord att utföras i syfte att kartlägga denna halt i hela Sverige. Syftet med detta examensarbete var att nå resultat som är användbara vid aktivitetsbestämning av svamp. Ett numeriskt verktyg för analys av data ifrån gammaspektroskopi har konstruerats. Två metoder för att beräkna händelser (counts) i energitoppar i gammaemissionsspektra har formulerats och varit byggstenar för det vidare arbetet. Under arbetets gång har följande bestämts: effektiviteten hos en high purity germanium (HPGe) detektor, aktiviteten hos två svampprover, attenueringskoeffcienten av 662 keV-gamma för samma svampprover samt för vatten. För att kunna approximera en burk med svamp som en isotropt strålande punktkälla och få goda resultat behöver aktivitetsmätningarna göras med ett långt avstånd mellan provet och detektorn. Att mätningar måste göras på ett långt avstånd gör att approximationen bara är lämplig för ett svampprov med hög aktivitet, vilket blev tydligt i detta examensarbete då aktiviteten hos ett lågaktivt svampprov inte kunde bestämmas med god statistik trots att enskilda mätningar gjordes under närmare en veckas tid. Systematiska fel har inte tagits hänsyn till i detta arbete, utan enbart statistisk osäkerhet. / The nuclear disaster in Chernobyl brought radioactive substances over Europe and Sweden. In 2018 it has passed 32 years since the disaster and the only radioactive isotope that reamins in the swedish ecosystem at a signicant level is Cs-137. By determining activity of mushroom, the amount of Cs-137 in the ground can be estimated. In the fall of 2018, the interdisciplinary mass-experiment Strålande jord will take place with the purpose to map this amount all over Sweden. The purpose of this work was to reach results that could be of use when determining the activity of mushroom. A numerical tool for analysing data from gamma spectroscopy has been constructed. Two different methods for calculating counts in energy peaks from gamma emission spectra have been made and have been the basis for the further work. During this work the following has been determined: The efficiency of a high purity germanium (HPGe) detector, the activity of two different mushroom samples, the attenuation coefficient of gamma at 662 keV for these samples and for water. In order to be able to approximate a can filled with mushroom as an isotropic radiating point source and get accurate results, the activity measurements need to be carried out with a great distance between the sample and the detector. A consequence of this is that this approximation is only suitable for high-activity mushroom, which became evident when the activity of a low-activity mushroom could not be decided with decent statistics even though single measurements were carried out in almost a weeks time. Systematic errors are not considered during this work, only statistical uncertainties.

Loss of biodiversity is a global concern and one of the affected habitats are meadows, where we have a large species richness among fungi and vascular plants who interact in ways that are poorly researched. Many of these meadow species are severely affected by reduced meadow areas which have been converted into farmland, lost their rich flora and mycota because of added fertilizers or have been left unmanaged. The purpose of this study was to investigate if there is any connection between species richness in plants and fungi on meadows, if the meadow age affects species richness, and if environmental variables such as pH, shadowing, moss and soil type has an effect on species richness. During the summer of 2021 plants were counted and in the fall the fungi was counted. Statistical analysis was performed on two different datasets, one with all species counted, one with plant species that have their main habitat on meadows, and fungi commonly known as waxcaps. The result showed a significant connection in species richness between plants and fungi when all species were tested and when a selection of meadow living species was tested. The effect of time showed that the youngest meadow contained the least number of species. Shadowing for plants had a significant negative effect when all species were counted, and all other tests of GLM-models showed significant effects on plants by fungi and vice versa. The results show that there is an interaction between plants and fungi, although we today have a poor knowledge about the actual functionality of these interactions. Other studies have tested low-cost methods to establish meadows in cities and ski slopes, where it is possible to create new suitable habitats for species that have meadows as their main habitat. One of the meadows in this study shows that overgrown meadows can be restored with great results. / Förlust av biodiversitet är ett globalt problem och ett av de habitat som påverkas är ängarna, där det finns en stor artrikedom bland svampar och växter som interagerar med varandra på ett sätt som i dag är dåligt utrett. Många av dessa arter hotas av kraftigt minskande arealer av ängar vilka har gjorts om till åkrar, gödslats så att de har förlorat sin rika flora och funga samt växer igen då de inte längre anses vara användbara. I denna studie undersöks om det går att finna ett samband mellan antalet arter av växter på en äng och antalet arter av svampar samtidigt som påverkan av tiden lokalen har varit en äng testas. Dessutom undersöks vilken påverkan pH, skugga, täckning av mossa och jordtyp kan ha. Under sommaren 2021 inventerades växter och därefter svamparna under hösten. Analysen gjordes i två olika indelningar där alla arter togs med i en och den andra en reducerad indelning där enbart ängsspecifika växter och vaxskivlingar togs med. Datat analyserades statistiskt och resultatet visade att det finns ett signifikant samband mellan antalet arter av växter och antalet arter av svampar både när alla arter räknades in och när de specifikt ängslevande arterna togs med. Effekten av tiden ängarna varit hävdade visade flera signifikanta resultat där tendensen var att den yngsta ängen innehöll minst antal arter. Skuggning visade en signifikant negativ effekt på antalet växtarter när alla arter togs med och övriga statistiska test med GLM visade en signifikant påverkan av växter på svampar och omvänt. Detta resultat visar att det finns interaktioner mellan svampar och växter på ängarna, även om vi idag inte har så god kännedom om hur interaktionen faktiskt fungerar. Det finns undersökningar som visar att det med relativt billiga metoder går att skapa nya ängar både i städer och i skidbackar för att skapa nya lämpliga habitat för ängslevande arter samtidigt som en av ängarna i denna studie visar att vi med rätt vilja kan väcka liv i en äng som under lång tid fått växa igen.