Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21398 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johansson, Madelene, Johansson, Sara |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds