Examensarbetets syfte var att belysa och bidra till kunskaper om hur elva kommuner i en delregion förhåller sig till nya förutsättningar med en förändrad nationell arbetsmarknadspolitik efter Arbetsförmedlingens reformering 2019. Arbetet bidrar till att ge insikter kring kommunernas strategier för organisering och samverkan, samt konsekvenser för kommunala aktiviteter för deltagarna. Empirin är inhämtad med kvalitativ metod genom att djupintervjua elva kommunala chefer, med ansvar inom arbetsmarknadsområdet i sin kommun, på en strategisk eller strategisk/operativ nivå. Arbetsförmedlingens reformering har till exempel inneburit nedstängning av många lokala kontor och att insatser som tidigare ofta utfördes av kommunerna på uppdrag av Arbetsförmedlingen nu utförs av fristående aktörer. Som en följd av de statliga förändringarna har det påverkat den lokala arbetsmarknadspolitiken som kommunerna utför, med anpassning av kommunernas organisationer och vilka aktiviteter som kan erbjudas deltagarna i målgruppen. Arbetsförmedlingens reformering innebar till en början omfattande konsekvenser för den lokala samverkan och individsamverkan, vilket har fått en betydelse för utförandet av arbetsmarknadspolitiken i praktiken för kommunerna och kommunernas invånare. Examensarbetets teoretiska referensram beskriver att Arbetsförmedlingen har svårigheter i att kunna erbjuda flera av målgrupperna tillräckliga insatser, vanligen de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden till exempel ungdomar, utrikesfödda och långtidsarbetslösa, grupper som ofta kan ha ett kommunalt ekonomiskt bistånd. Det medför att det kan finnas förväntningar att kommunerna ska utföra insatser för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen utgör ofta en kostnad för kommuner och även om arbetsmarknadspolitiken i grunden är ett statligt ansvar agerar kommunerna med insatser för att reducera de egna kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det empiriska materialet i examensarbetet har analyserats tematiskt. För att synliggöra strukturen kontra individernas handlingars betydelse för förändringsprocesserna har analysen utgått från Giddens Struktureringsteori. Slutsatserna är att kommunerna har påverkats med omfattande anpassningar efter Arbetsförmedlingens reformering. Det har krävts olika individuella lokala strategiska beslut för att anpassa organiseringen, ofta med nedskärningar, och samverkan till de nya förutsättningarna. Kommunerna har även valt olika strategier vid anpassning av de aktiviteter som erbjuds olika grupper av deltagare och vilka målgrupper som kommunerna erbjuder aktiviteter. / The aim of the thesis was to shed light and contribute to knowledge about how eleven municipalities in a region are responding to new conditions with a changed national labour market policy after the reform of the Swedish Public Employment Service in 2019. The work contributes to insights into the municipalities' strategies for organization and cooperation, as well as consequences for municipal activities for participants. The empirical data was collected using qualitative method by conducting in-depth interviews with eleven municipal managers, responsible for the labour market area in their municipality, at a strategic or strategic/operational level. For example, the reform of the Swedish Public Employment Service has resulted in the closure of many local offices and that services that were previously often carried out by the municipalities on behalf of the Public Employment Service are now carried out by independent actors. As a result of the government changes, it has affected the local labour market policy that the municipalities carry out, with adaptation of the municipalities' organizations and which activities can be offered to the participants in the target group. The reform of the employment agency initially had extensive consequences for local and individual collaboration, which has been important for the implementation of labour market policy in practice for the municipalities and their residents. The thesis' theoretical framework describes that the Public Employment Service has difficulties in being able to offer several of the target groups sufficient activities, usually the participants who are the furthest from the labour market, such as young people, foreign-born and the long-term unemployed, groups that often can receive municipal economic support. This means that there may be expectations that the municipalities will carry out activities for those who are furthest from the labour market. The target groups represent a cost for the municipalities and even if labour market policy is fundamentally a state responsibility, the municipalities act with activities to reduce their own costs for economic support. The empirical material in the thesis has been analysed thematically. To make visible the structure versus the significance of individuals' actions for the change processes, the analysis has been based on Gidden's Structuration Theory. The conclusions are that the municipalities have been affected by extensive adaptations after the reform of the Swedish Public Employment Service. Various individual local strategic decisions have been required to adapt the organization, often with cuts, and collaboration to the new conditions. The municipalities have also chosen different strategies when adapting the activities offered to different groups of participants and which target groups the municipalities offer activities to.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-20115 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Säflund, Mattias |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0039 seconds