Return to search

Dyslexi – en fråga om självuppfattning, identitet och bemötande hos gymnasieungdomar

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv. Studien utgår från sex gymnasieelevers egna erfarenheter av upplevda svårigheter i skolan. Studiens frågeställningar: - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas självuppfattning? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för elevernas identitetsutveckling? - Vilken betydelse och vilka konsekvenser har diagnosen dyslexi för hur eleverna bemöts av klasskamrater, lärare och skola? Teoretisk ram: Studien utgår från tankar inom den symboliska interaktionismen och teorier kring föreställningen om normalitet och avvikelse. I studien ses utvecklingen av en självuppfattning och en identitet som något socialt som uppstår i möten och interaktion med andra. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielever som alla diagnostiserats med dyslexi. Alla elever är 18 år eller äldre. Studien är vidare inspirerad av narrativ metod då informanternas beskrivningar sett som livsberättelser. Resultat: I denna studie dras slutsatsen att diagnosen dyslexi och de svårigheter som upplevs i relation till den kan ha negativ påverkan på en elevs självuppfattning och identitet men att detta är föränderligt och kontextuellt. Vidare så dras slutsatsen att skolan är en primär arena för upplevda föreställningar av avvikelse och att det är i mötet och interaktionen med skolans aktörer som självuppfattning och identitet skapas. I studien argumentreas det för att mer forskning inom detta fält är eftersträvansvärt och att en medvetenhet om självuppfattning och 3 identitetens roll i förhållande till dyslexi och skolan som helhet är viktigt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-35332
Date January 2014
CreatorsDömstedt, Daniel
PublisherMalmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds