Användbarhet är ett viktigt koncept inom människa-datorinteraktion. Ett system som påvisar användbarhet, eller användbara egenskaper, kan potentiellt komma att uppskattas av de tänktaanvändarna. För att säkerställa att ett system är användbart, utvärderas systemet ofta med hjälpav användbarhetsutvärderingsmetoder (UEMs). UEMs består av en mängd varierade metoder- vissa inkluderar slutanvändare, andra förlitar sig på MDI-experter och deras expertis - meddet gemensamma målet att mäta användbarhet. Trots det gemensamma målet skiljer sig de mått på användbarhet som mäts, vilket också stämmer vid jämförelse av effektiviteten hos UEMs. Målet med denna uppsats är att undersöka de effektmått som används vid jämförelse av UEMsi den publicerade akademiska litteraturen mellan 2015 och 2021. Detta åstadkoms i form av en systematisk litteraturstudie i linje med Okolis (2015) riktlinjer för ett sådant tillvägagångssätt. Resultaten indikerar på att effektmåtten som används för att jämföra UEMs förhåller sig tillfyra huvudsakliga aspekter, nämligen: användbarhetsproblem, user performance, utvärderingens medverkande, och utvärderingens utförande. Effektmått som relaterar tillanvändbarhetsproblem verkar användas i störst utsträckning - oberoende av vilka typer av UEMs som jämförs -, medan user performance och utvärderingens medverkande verkarövervägas huvudsakligen då jämförelsen koncentreras på metoder som nyttjar slutanvändare. Jämförelse av utvärderingens utförande - såsom tidsomfång och kostnad för utvärderingen - användes i minst utsträckning, vilket är förvånande eftersom tid och kostnad för en utvärdering kan tänkas vara viktigt att ha i åtanke vid val av UEM. / Usability is a key concept within the area of Human-Computer Interaction. A system that exhibits usability, or usable characteristics, could potentially be well-liked and utilized extensively by its intended user base. To determine the usability of a system, said system is often evaluated by the means of usability evaluation methods (UEMs). UEMs consist of a wide variety of methods - some of which include actual end-users of the system, some instead relying on the expertise of Human-Computer Interaction professionals - with the common goal of measuring usability. Despite this common goal, the measurements used - so-called metrics or criteria - vary, which can also be said when comparing the effectiveness of evaluation methods. The aim of this thesis is to examine the effectivity measures that are utilized when comparing UEMs in academic literature ranging from 2015 until today (early-mid 2021). This is accomplished by the means of a systematic literature review in line with Okoli’s (2015) recommendations for such an undertaking. The findings suggest that the effectivity measures used to compare UEMs relate to four main aspects, namely: usability problems, user performance, evaluation participants, and evaluation execution. Effectivity measures relating to usability problems appear to be used to the greatest extent - irrespective of what UEMs are compared -, whereas user performance and evaluation participants seem to be considered mainly when the comparison is centered on different types of user-based evaluation methods. Comparison of evaluation execution - such as time taken to complete the evaluation, as well as cost thereof - saw the least amount of use, which is a bit surprising due to the fact that temporal and monetary aspects of a UEM should be important to consider when choosing an appropriate evaluation method.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-446349 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Andersson, Hampus, Sandström, Johan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds