Denna uppsats har som avsikt att belysa och problematisera hur rasifierade maktstrukturer konstrueras i representationen av olika etniska grupper i svensk populärkultur. I uppsatsen analyseras den första säsongen av tv-serien Snabba Cash producerad av Netflix Sverige år 2021, med hjälp av en narrativ analys. Rasifiering av grupper har uttryckts i populärkulturen i och med att svarta och bruna respektive vita representeras med rasifierade skillnader, detta har bidragit till att grupperna värderas olika och placeras utifrån en makthierarki. Konstruktionen av skillnaderna är även grundade i stereotyper vilket ger en ensidig bild av de som rasifieras svarta och bruna. Genom åtta utvalda scener undersökte vi därför narrativet i Snabba Cash utifrån hur karaktärer som rasifieras svarta/bruna respektive vita har framställts, men även hur de framställs i jämförelse med varandra enligt teori om rasifiering, representationsteori, stereotyper och populärkultur. I vår analys har vi kommit fram till två teman i hur karaktärerna har framställts i tv-serien. Det ena menar att karaktärerna har framställts med skillnader gentemot varandra grundat i hur de har rasifierats. I det här temat påvisar vi att de svarta/bruna karaktärerna porträtterades med ofördelaktiga egenskaper medan de vita karaktärerna i motsats har uppfattats med fördelaktiga egenskaper. I och med detta har de svarta/bruna karaktärernas agerande uppfattats som ett icke-önskvärt beteende enligt ett ideal medan de vita karaktärernas agerande i stället har uppfattats som önskvärt i linje med en samhällsnorm. Detta antagande är i enlighet med postkolonialismens perspektiv på hur grupperna rasifieras. Utöver detta fann vi även att de rasifierade skillnaderna förstärker och påverkar andra maktordningar hos karaktärerna vilket har påverkat hur de framställs i tv-serien. De svarta/bruna karaktärerna porträtteras med sämre socioekonomiska faktorer och mindre makt än de vita karaktärerna. Det andra temat tar upp att de svarta/bruna karaktärerna är framställda utifrån etablerade stereotyper om gruppen vilket innebär att karaktärerna går i linje med en förutfattad bild om hur gruppen förväntas agera. Däremot utmanar tv-serien stereotypen om brottsbenägenhet vilket gör att Snabba Cash går emot det välkända mönstret, och i detta fall bidrar till att ge gruppen en mer nyanserad bild. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att Netflixs tv-serie Snabba Cash från år 2021 har konstruerat rasifierade skillnader mellan svarta/bruna och vita karaktärer vilket har bidragit till att upprätthålla och reproducera kunskap om hur olika etniska grupper kontrasteras emot varandra utifrån ett maktförhållande. / This essay intends to highlight and problematize how racialized power structures are constructed in the representation of different ethnic groups in Swedish popular culture. We analyze the first season of the television series Snabba Cash produced 2021 by Netflix Sweden using a narrative analysis. Racialization of groups has been expressed in popular culture where black and brown people have been compared to white people and represented with racialized differences, this has contributed to an unequal treatment of the groups which is based off a power hierarchy. The construction of the differences is also based on stereotypes, which gives a one-sided picture of those who are racialized black and brown. Through eight selected scenes, we therefore examine the narrative in Snabba Cash based on how characters who are racialized black/brown and white have been portrayed, but also how they are portrayed in comparison to each other according to theories of racialization, representation theory, stereotypes, and popular culture. In our analysis, we have seen two themes in how the characters have been portrayed in the television series. One of the themes says that the characters have been represented with differences from each other based on how they have been racialized. Here, we demonstrate that the black/brown characters were portrayed with unfavorable characteristics while the white characters, in contrast, have been perceived with favorable characteristics. The actions of the black/brown characters have been perceived as an undesirable behavior according to an ideal, while the actions of the white characters have been perceived as desirable in line with a societal norm. This assumption is also in accordance with the post-colonial perspective on racialization. In addition to this, we also found that the racialized differences reinforce and affect other power structures for the characters, which affected their portrayal in the television series. The black/brown characters are portrayed with lower socio-economic factors and less power than the white characters. The second theme addresses that the black/brown characters are based on established stereotypes about the group, which means that the characters are in line with a preconceived image of how they are expected to behave. On the other hand, the tv-series challenges the stereotype of criminality, which means that Snabba Cash is going against the well-known pattern, and in this case contributing to giving the group a more nuanced image. Based on our analysis, we conclude that Netflix's television series Snabba Cash from the year 2021 have been constructing racialized differences between black/ brown characters and white characters, which has contributed to maintaining and reproducing knowledge about how different ethnic groups are contrasted against each other based on a power relationship.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-59599 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Simonius, Elvira, Ellen, Tengström |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds