<p>Begreppet självkänsla innebär kännedom om det egna jaget. Enligt forskare har en god självkänsla en betydande effekt på vår livskvalité. Trots stora olikheter används begrepp inom självbildsforskningen ofta synonymt med varandra i vardagstal. Om detta skulle ske i vetenskapliga sammanhang är det allvarligt, då det kan leda till felaktiga slutsatser. Detta arbete fokuserar på vad läraren kan göra för att stärka den enskilda elevens självkänsla i klassrummet.</p><p>De lärare som deltagit i undersökningen är rörande överens när det kommer till barns självkänsla. Samtliga respondenter har tankar om begreppets betydelse och vikt, även om svaren skiljer sig något. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att det finns mycket läraren kan göra för att stärka eleverna i klassrummet. En negativ parameter är tyvärr tidsbrist, vilken medför att lärarna inte alltid räcker till för de elever som är i behov av att stärka självkänslan.</p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur medvetna dagens lärare är när det gäller självkänsla, vilken vikt de lägger vid begreppet samt om de aktivt arbetar med att stärka den enskilde elevens självkänsla. Det finns en påvisad problematik när det gäller att identifiera elever med låg självkänsla. Det har därför även varit av intresse att ta reda på om verksamma lärare själva anser sig ha lätt för att identifiera låg självkänsla bland eleverna. Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ metod och innefattar sex stycken intervjuer med lärare som alla är verksamma inom grundskolan.</p><p>Lärarna i undersökningen anser sig ha relativt lätt att identifiera låg självkänsla hos barn. Studier och min undersökning visar att lärare identifierar självkänslan hos barn genom att se till vissa typiska karaktärsdrag. Forskning visar dock att det finns stora svårigheter att upptäcka de elever som har lägst självkänsla i en klass. Detta är mycket oroande då de barn som behöver uppmärksammas och stärkas mest istället riskerar att glömmas bort.</p><p>Det kan genom detta arbete konstateras att lärarens förhållningssätt i allra högsta grad påverkar eleverna och undervisningen. Hur läraren ser på sina elever har en avgörande betydelse för hur eleven utvecklas i skolan. För att en lärares förhållningssätt ska ha en positiv inverkan och gynna barnen krävs det att denne ofta reflekterar över sig själv och sin lärarroll. Som ytterligare slutsats kan nämnas att lärare och dess omgivning tror att lärare kan identifiera låg självkänsla hos barn. Det finns dock forskning som visar att i själva verket har lärare fel två gånger av tre när det kommer till att identifiera barnen med lägst självkänsla. Här skiljer sig litteraturen och intervjuerna en del. Lärarna i undersökningen finner det relativt lätt att identifiera dessa elever, medan en del av litteraturen jag tagit del av säger att de med lägst självkänsla ofta förbises. Man kan med andra ord säga att lärare saknar kunskap om hur elever med lägst självkänsla upptäcks.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-3413 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Lindell, Sofie |
| Publisher | University of Gävle, Department of Education and Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds