Flera lärosäten erbjuder distansutbildningar, det betyder att någon typ av webbaserat verktyg används. Verktyget, en så kallad lärplattform, fungerar som ett stöd för lärande, undervisning, administration samt kommunikation genom olika funktioner. En lärplattform är kopplingen mellan lärare och studenten i en distanskurs. Tidigare forskning visar på att det finns bristande kunskaper i att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform bland lärare. Forskning kring lärares teknikkunskaper, färdigheter samt användandet av en lärplattform bland högre utbildning är låg och behöver forskas vidare på. Studien undersöker vilka befintliga funktioner i en lärplattform lärarna väljer att använda för att planera och genomföra en distanskurs. Där syftet med studien är att få en förståelse för vilka strategier lärare använder för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattforms befintliga funktioner. Studien utgick från en kvalitativ interpretativ ansats där datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sju lärare på Högskolan i Halmstad intervjuades individuellt. För att analysera empirin skapades en kodbok med litteraturdrivna kodord ur ett teknopedagogiskt perspektiv. Svaret på studiens frågeställning är att lärare använder huvudsakligen tre olika strategier för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform. / Several universities offer distance education, which means that they use some type of web-based tool. The tool, known as a Learning Management System (LMS), acts as a support for learning, teaching, administrating and communicating through different features. The LMS is the connection between teacher and student, a platform used to distribute course material and to communicate. Previous research shows that there is a lack of knowledge among teachers on how to plan and implement a distance education with the support of a LMS. The knowledge about LMS usage in practice at higher education are low and needs to be researched further. The study examines the existing features of a LMS that teachers choose to use, to plan and implement a distance education course. The purpose of this study is to gain an understanding of which strategies teachers use when planning and implementing a distance learning course with the support of a LMS existing features. The study used a qualitative interpretive approach in which the data collection method, semi-structured interviews were conducted. Seven teachers at Halmstad interviewed individually. To analyze the empirical data a codebook was created with literature oriented code word from a technological pedagogical perspective. The answer to the study's question is that teachers mainly use three different strategies to plan and implement a distance learning course with the support of a LMS.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-30904 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Granath, Amanda, Hanak, Malin |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds